Hej finisar

Som ni märkt har jag inte bloggat mycket om mamma och hennes cancer ( Myelom) då jag inte kunnat känslomässigt. Hela resan känns så otroligt personlig och det är så mycket känslor inblandat.

Jag vill iaf berätta att nu har mamma snart legat inlagd i 1 mån på hematologen och fått sin ( förhoppningsvis) sista cellgiftsbehandling och ett stamcellsbyte . Kroppen har svarat positivt på allt och accepterat dom nya stamcellerna. Mamma har varit allra längst ner på botten ( ordagrant ) och vänt och är sen några dagar tillbaka lite piggare , ÄNTLIGEN! Nu kan vi se framåt och fokusera på att bli bra. En lång jobbig och mycket plågsam resa har passerat och en lika lång resa väntar med rehab. Men är det nån som klarar detta så är det hon !

När vi var hemma i Småland hälsade jag på mamma på sjukhuset medan Lennox fick vänta i cafeterian med syrran . Underbart att få träffa henne såklart men det gjorde så ont att se henne så otroligt dålig. 

Min mamma som gått igenom så mycket i sitt liv , hon som alltid tar hand om alla andra , hon som aldrig tänker på sig själv , hon som är den starkaste person jag känner , hon som är min stora idol och hjälte !

Det blir en tuff tid framöver och allt kommer att ta sin tid men det finns ett ljus i tunneln.

Jag längtar tills mamma får komma hem och känner sig bra igen, längtar tills familjen är tillsammans . Jag vet att det kommer ta lång tid att komma tillbaka men jag håller tummarna att vi kan få fira julen ihop