Många blir rädd för styrketräning när man är gravid. Träffade bland annat en tjej som berättade att hon såg om mig som stor inspiration och hade precis börjat tränat men slutade när hon fick reda på att hon var gravid i vecka 11 men skulle börja så snabbt den lille var född. Jag uppmuntrade tvärtom att hon skulle fortsätta så hon stärker kroppen under graviditeten, speciellt när det var så tidigt Det är inte farligt om man tränar smart och lyssnar på kroppen.
Hur gör man det tänker ni säkert då? Först tycker jag att man ska se över sin träningserfarenhet och hur bra man känner sin kropp sedan innan. Jag själv har tränat i 3 år nu och gillar att variera träningen med tungt och intensivt, min utgångspunkt var normalvikt med förhoppningsvis lite muskelmassa på köpet. I mitt fall har jag kunnat tränat som vanligt med samma övningar och vikter som förut. Jag har känt att jag haft kontroll över vilka muskler som faktiskt ska tränas under träningspassen och kroppen har inte reagerat jätteextremt på viktökningen då jag redan var normalviktig och aktiv innan.
Jag har ett exempel på en annan tjej som vi “känner”, hon var betydligt smalare än mig och hade en helt annan diet och livsstil innan hennes graviditet. Hon har alltså gått upp väldigt många fler kilon än mig och har så ont i kroppen att hon nästan bara vill ligga ner på dagarna. Hennes kropp behöver det där extra fettet på kroppen för att behålla en hälsosam graviditet men orkar inte bära på grund av att hon inte har syrkan. I hennes fall skulle det såklart vart farligt att träna tungt på gymmet när hon inte har samma erfarenhet. Lätt träning och prommenader skulle passa perfekt för henne för att bli starkare succesivt, medans jag skulle nog bli svagare genom att ändra min träning till prommenader när min kropp är van en annan sorts ut av stimulans.
En annan filosofi jag har, är att jag som är van att äta mer mat också hanterar den bättre medans hennes kropp som var van med en kalorisnål diet började lagra mer fett än vad i mitt fall, (men som sagt bara en filosofi, hormonerna spelar också roll). Det är alltså bara bra fördelar med att träna innan, under och efter graviditeten oavsett underviktig, normalviktig eller kurvig fysik. Vilken sors träning du väljer bestämmer du själv, allt är bättre än ingenting och se till att ha bra teknik om du tränar styrka sent i graviditeten så du inte skadar dig när leder m.m. mjuknar.
2 dl havregrynsgröt blandat med vaniljprotein och toppat med vaniljpudding, hallon, granola, pumpakärnor och jordnötssmör
SÅ HAR MIN TRÄNING FÖRÄNDRATS:
*Inte lika uthållig men fortfrande stark. Så jag gör mycket drop set och super set som tillåter mig att utföra fler antal reps utan att behöva sänka vikterna för mycket när jag känner mig trött. Dessutom får jag väldigt bra kontakt när jag gör så vilket jag värderar högt.
* Efter vecka 18 ( vecka 23 nu ) slutade jag göra övningar liggandes på mage eller tunga övningar som påfrestar bäckenbotten. Den blir mjukare ju längre in i graviditeten du är och bör därför inte belasta för tungt när du går walking lunges, gör split squats eller snedbelastar kroppen på något sätt.
* Extra vilodagar, speciellt första veckorna då jag reste mycket och var extremt trött. Att prioritera extra vilodagar när man är gravid tror jag gynnar både träning, kropp och bebis. Det innebär att de pass man utför så är man mer utvilad och kan prestera bättre och man på sikt blir mer motiverad att fortsätta träna när passen går bättre och kroppen får chans att återhämta sig lättare. Det händer nog mycket i kroppen redan, den bygger inte bara muskler utan också ett helt nytt liv
Vila med gott samvete och kör gärnet sen!
* Fokserar på kvalitet på kort tid. Som jag nämnde så är jag inte lika uthållig som förut så varje pass nu så tävlar jag med mig själv på hur bra pass kan jag få på så kort tid som möjligt? En timme precis brukar bli lagomt för en muskelgrupp, kör jag två så brukar det bli 1,5 h.
