Jag ser mig omkring och frågar mig om jag är på franska rivieran eller i Piteå city!
Vart jag vänder mig o det supersomriga solgasset blir jag bländad av HORDER av brundbrända, välbyggda norrlänningar med bara överkroppar täckta med tatueringar.
Jag medger att det så klart även finns en och annan blekfet människa som jag själv i blickfånget, men hjärnan arbetar ju selektivt så där stannar inte blicken kvar särskilt länge.
Jag råkade förresten se mig själv i ett skyltfönster och förundrades över människan med anskrämlig t-shirt och bytte fokus på rekordtid när jag insåg att det var jag!
En ny hord brunbrända och kraftiga flintastekskillar passerade mig precis och jag funderade vilken bondgård de alla har växt upp på.
Är det havregrynsgröten som är hemligheten eller kanske epa-traktorerna…?
Får de finmalt renhorn redan i nappflaskan och utvecklar de på så sätt en speciell muskulatur som ser extra bra ut en medelhavshet dag i Piteå?
Det tickar till lite extra i magen när någon med grov röst vrålar till sin kompis att han vill ha ”en bärs till” och jag blir grymt besviken när jag vänder mig om och ser att det är en av byns flator som larmar och gör sig till.
Jag ska ha minst EN lämmel med mig hem till Stockholm imorgon, men jag tänker inte berätta hur jag tänker smuggla ombord den på planet, men jag kan säga så pass mycket att Richard Gere lär ha provat den metoden någon gång på åttiotalet och hade mycket svårt att sitta ett tag efteråt.
Vid midnatt ställer vi oss på Kärlekslandets scen och sedan ska det ”Norrlandsminglas” så klackarna nöts ner till fotsulan.
Tur att jag packade ner mina vildmarkskängor från Acne!
Jag är en praktisk människa som klär mig efter väder, vind och sunt förnuft.
En lantlig liten förnuftig sko för en kväll i Piteå.