Vaknade fem hos Patrick med en sån jävla halsont, plus att vår bil är inne på bilföretaget vi köpte bilen ifrån för att byta kamrem så var tvungen att ta bussen sex ifrån honom. Sen åt vi frukost på samma ställe där vi alltid åt förut. För 9 månader sen när precis träffats och vi ville spendera all tid med varandra som gick så åkte jag med honom varje morgon klockan sex, vi åt frukost på vårat stammens ställe, jag åkte hem fixa mig för skolan, träffade vänner eller jobbade, åkte hem och duscha och fixa mig igen, och sen åkte jag hem
Till Patrick som tar nästan 2 timmar och sen klev vi upp 6 igen. Minns hur trött jag va på det i slutet men ändå var det värt varenda minut i hans sällskap. Vi är ett par som är lite sinnessjuka faktiskt, vi kan älska som
Ingen annan kan, vi är varandras partner i vått och torrt samtidigt som är bästa kompisar, vi vet exakt hur vi ska få varandra och skratta och är oss själva varenda minut av dygnet. Samtidigt som
Vi kan bråka och vara envisa, men det är värt varenda minut av våra skratt och lyckan jag kan se i hans ögon. När man står där och tänker att jag är världens lyckligaste tjej.
