Är helt slut. Kroppen känns som en tant kropp. Bara jag går gör det ont. Jag är stel. Jag är grinig. Jag är trött. Jag orkar inte ens gå ut och äta. Jag har huvudvärk och illamåendet gör så att jag inte har lust att ens stoppa ett kex i munnen. Även fast det är min födelsedag har jag lust att bara gräva mig under täcket och sova. Patrick kommer hem snart och han kommer fråga vad som har hänt. Det konstiga är att inget har hänt. Jag är bara så fruktansvärt trött. Som ett litet barn. Tjurskallig och gråtfärdig för att man är övertrött. Började koka några potatisar för det brukar fungera med massa Bregott smör. Sitter och stirrar på den där kastrullen. Vattnet har kokat över hur mycket som helst och jag har inte ens orkat gå och fixa det. Dom har säkert stått där i en halvtimme och jag har ingen lust till att gå och fixa dom. Det blev inte bättre av att inse att vi inte ens har Bregott hemma, utan ett j*vla omega 3 smör. Nej jag behöver nog få sova i några timmar så kommer jag vara glad igen. Jag bör igentligen vara överlycklig för jag fyller år, borde vara glad över att få gå ut och äta, exakt vad jag vill, och vara spänd över vad Patrick köpt för present som jag inte får se förns i helgen. Men just nu kan allt slänga sig i väggen. Jag ska sova.