Då var det lördag igen. Jag märker ju ingen skillnad på dagarna. Som på fredagar när alla skriver ”Äntligen fredag” har jag inte alls den där fredags känslan. Dom enda dagarna jag har koll på är när jag går in i ny vecka haha. ”Äntligen vecka 29″ och ingen annan förstår varför man är så glad över det haha. Imorgon går jag förresten in i Vecka 29, sista trimestern. Konstigt nog är jag mer orolig nu för att något ska gå fel än tidigare? Jag börjar tänka på saker som att navelsträngen kanske lägger sig runt halsen?
Jag ska berätta om en grej jag faktiskt inte skrivit om tidigare. Jag är otroligt rädd för att något ska hända eller gå fel och min nya bäst vän är ju google. I alla fall så har jag läst på mycket om barn som dör i magen, plötsligt spädbarns död osv. Då jag kom in på en undersökning om att barnet kan få dåligt med syre om man ligger på vänster sida. Det var en hur liten procent som helst och jag har ingen aning om det ens är en realistisk undersökning. Men det satte sig i alla fall på huvudet så att jag sover bara på höger sida. Varav att min foglossning eller mitt bäcken inte mår så bra när jag bara belastar ena sidan så jag har börjat sitta upp och sova och när smärtan lägger sig lägger jag mig på höger sida igen haha. Helt sjukt hur en sån liten grej kan fastna i huvudet! Det är ju säkerligen inte ens sant för då skulle ju det stått i alla dessa gravid böcker och dom skulle ha informerat en på mvc men det har verkligen satt sig som en fästing i mitt huvud. Patrick tycker jag är super fjantig och det tycker jag själv haha, men jag kan bara inte släppa det. Borde ha lyssnat på min bm ifrån början ”GOOGLA INTE!”.
En annan rolig grej är att vi märker hur vår lilla tjej reagerar på saker där inne. Patrick brukar ”leka” med henne, han buffrar lite försiktigt och så buffrar hon tillbaka. I sängen låg Patrick med sin rumpa emot min mage inatt och han gosar gärna in sig nära mig, och lill hjärtat i magen blev jätte irriterad när något stötte emot magen och började sparka som en tok. Sen direkt han flytta fram lite sluta hon, och så fortsatte det sådär. Patrick blir överlycklig av att känna sparkar och det förstår jag. Varje gång han kommer hem går han genast till magen och ska pussa och prata, nästan så att man blir avundsjuk haha. Jag finns ju också? Som igår när han kom hem ”Vad har du ätit idag” ”bacon, ägg, Jordgubbar och choklad ajuste och lite yoghurt” ”Men det kan du ju inte leva på magen behöver ju mat! Nu får du äta något ordentligt! Allvarligt Emma”.
Men nu ska jag gå och sova en stund till. Ikväll ska jag nämligen på födelsedags middag så behöver samla in alla krafter jag kan.
