Ja jag känner INGENTING. Ja förutom vanliga sammandragningar, trött, tjockare än tjockast och svettig. Går runt i Patricks t-shirt som till och med den är för liten! Dom som var nattlinnen på mig förut. Tog mig iallafall en promenad i hettan för en jordgubbsjakt. Nu går jag inte ut mer. Herregud förstår inte dom som orkar springa i trappor. Nu kommer jag endast ligga i sängen, ska även beställa en extra stor pizza till lunch.

Sen ringer hjärtat:

P- Har du ont? Känner du något?

Jag- Nej har inte du förstått att det inte är något barn där inne det är bara en stor fet pizza som inte vill komma ut!

P- Men sluta nu, du är så hetsig gör något?

Jag- Gör något? Ja om det vore så lätt!!!!! Sluta tjata på mig.

P- Jag tjatar inte?

Jag- Jo du är på mig konstant, har du ont? Kan inte bebisen komma? Gör något?

P- Men jag menar inte så? Har du humörsvängningar eller så varna mig gärna?

Jag- Nej jag vet det men jag vill bara gräva ner mig i ett badkar med isbitar för tillfället eller bli rullad i en rullstol. Vilket inte lär hända!

Får ofta höra att han aldrig har rena kalsonger. Okej mitt fel för jag orkar inte tvätta, att böja på sig är såååå jobbigt. Så jag gick och köpte 7 par nya kalsonger till min man. Då klarar han sig i en vecka till och under denna vecka får vi hoppas att hon väljer att anlända haha.