Jag och M har ett problem i vårat förhållande.
Eller problem och problem, vi har olika åsikter helt enkelt gällande barnuppfostran och tänkande. Det är några småsaker som vi bara inte tycker lika gällande.
Det är ju knepigt med uppfostran. Man präglas utav skuld, frågor och åsikter. Skuld, för att man ibland känner att man gör helt fel, att man inte vet hur man ska göra, frågor, för att det uppkommer tusentals frågor och åsikter, för det pekas pinnar hit och dit. Det är inte lätt att vara en förälder även fast det är det bästa som finns. Antingen är man liksom en curling förälder eller så är man för sträng!
Här hemma finns inget ”det är mitt barn” tänk, utan det är vårat race tillsammans. Vi bor under samma tak, vi ska samarbeta och jag vill ju att lillan har samma respekt för M som för mig, och vi båda respekt för henna.
Det vi tycker olika på är hur man bör reagera i olika situationer. Kanske när barnet blir argt. Jag tror inte på att man säger åt på skarpen och visar i både kroppspråk och handlingar att barnet gjort fel. Jag tror på att man ska vara lyhörd, vad vill barnet komma fram till, hur mår hen och jag ska visa respekt gentemot hens känslor. Exakt den respekten jag skulle vilja ha. Okej, ja låter kanske lite daltande men barn gör som vi gör och inte som vi säger.
Marcus tycker mer att man säger till. Så ja vi tycker lite olika. Men det kan även vara en positiv grej, för det finns ju verkligen inget rätt eller fel. Då får vi ta del utav varandras tänk.
En bok som jag lyssnat på är ”med känsla för barns självkänsla” skriven utav Petra Krantz Lindgren och som gett mig en riktig push i mitt föräldraskap ska även M få lyssna på nu. Hon säger så enormt mycket kloka saker och ibland känns det nästan som om att hon läst igenom ens hjärna. Jag måste erkänna att jag blev lite mer förstående efter att ha lyssnat på henne.
En bok jag varmt kan rekommendera andra småbarnsföräldrar.
”När du skäller på mig, mamma, är det svårt för mig att älska mig själv.”
Så löd rubriken på ett inlägg som jag skrev på min blogg vid ett tillfälle. I inlägget beskrev jag ett samtal som jag hade haft med min sjuåriga dotter, där jag frågade henne om hon älskade sig själv. Hon svarade att hon oftast gjorde det, men att hon kände sig dum när jag pratade med arg röst till henne och ’när jag känner mig dum är det svårt för mig att älska mig själv’.”
Den här boken handlar om självkänsla. Om hur den naturligt finns i våra barn, och hur vi kan handla för att uppmuntra den. Självkänsla är den plattform utifrån vilken många andra egenskaper utvecklas. Barn med sund självkänsla accepterar och gillar sig själva, de lyssnar på sina egna och andras känslor och behov, de höjer sin röst mot orättvisor, vågar gå sina egna vägar i livet, tar ansvar för sina misstag, tar kritik på ett konstruktivt sätt. Och de vet att de duger för den de är och inte för sina prestationer.
Petra Krantz Lindgren är beteendevetare i botten och håller kurser och föreläsningar i Aktivt Föräldraskap om kommunikation och konflikthantering med barn. Hon driver också bloggen ”En annan du”. De föräldrar hon möter där är alla engagerade och kärleksfulla, de älskar sina barn men kan ha svårt i kontakten med dem – något som ganska lätt kan rättas till, menar hon.
Den här boken handlar därför också om kommunikation. Vi får en mängd råd, övningar och situationer från levande livet, bland annat baserade på modellerna Aktivt Föräldraskap och Non Violent Communication samt den danske familjeterapeuten Jesper Juuls idéer.
Hur lyssnar vi uppmärksamt, hur talar vi utan att kränka, hur låter vi våra barn vara precis så kompetenta som de är?
