Hej bloggen…
Har känt mig så ledsen, oförstådd , utnyttjad och ensam idag.. Jag vet att jag är allt annat än ensam, men känslan har liksom funnits där idag. Jag saknar något. Jag saknar någon som kan förstå mig. Eller någon som kan se hur mycket jag kämpar och ger av mig själv. Vad jag än gör blir liksom fel… Har varit nära till gråt hela dagen och allt jag känner är som sagt förtvivlan och hjälplöshet. Allt skulle ju vända nu, allt skulle ju bli bra…Varför dessa känslor..  Aja… Har suddat, skrivit, suddat och skrivit flera gånger i detta inlägg… Förlåt för att det blev så luddigt. Borde skaffa mig en klassik dagbok där jag kan börja skriva ner mina känslor för hand. Det brukar hjälpa.
Ikväll blev det i alla fall en till promenad runt Brunnsviken och sen mat i form av sushi.
I morgon ska jag som planerat åka iväg på Roadtrip, men ärligt talat vet jag inte vad jag känner för det heller. Vi får helt enkelt se.