Tänk vad lite blommor från gården plockade av ens lilla son kan pigga upp både köksbordet och den tråkiga vardagsmiddagen? De annars tråkiga potatisbullarna fick idag sällskap av lila syrener plockade av Morris. Han var mäkta stolt över sina buketter må jag säga!

Han är en väldigt omtänksam liten pojke som gärna säger att han älskar en, att han är glad att se en eller att han saknar en. När man hämtar på förskolan får man en megakram nedan han utbrister ”åh vad glad jag är att se dig!”. Det är så att man gråter en skvätt där och då.  Och han plockar blommor specifikt till en.  Vilken kille man har! Han kommer göra någon väldigt lycklig i framtiden….

Men åter till syrenerna. Och potatisbullarna.  Det är ju tisdag och en helt vanlig vardag.  Livet på en pinne.