Idag har jag varit helt slut, både i kropp och skalle. Jag vill så mycket! Jag vill fixa hemma, umgås med vänner, vara med barnen, fortsätta vår härliga helg! Men idag fick jag lite smått ge efter för tröttheten och huvudvärken. 

Låg och solade med tjejerna och småfixade litegrann. Kaffe, vatten och alvedon försökte jag bota med, men det gick inte något vidare. Lyckades iaf knåpa ihop en god grillmiddag med våra bästa vänner som man kan vara precis som man är med. Inga konstigheter liksom. Så skönt! 

Galna grabbar tog även premiärdoppet idag, då Nicke öppnade upp och städade poolen, 9 grader i vattnet!  (förra året var premiärdoppet 9 maj). Ja, är det sommarvärme i solen, så är det!

Men det största som förmodligen tynger skallen är veckan som kommer. Undersökningsveckan. Den som kommer att komma var 3:e månad kommande år.

tis – Förberedelse inför sövning. Provtagning, ev blodtransfusion. Urinsamling?
Sövning: magnetröntgen, benmärgsprov, byte av sond och sätta PVK

ons – kaliumjodidtablett och kontrastmedel (någon isotop de sprutar in för torsdagens röntgen)

tor – Mibg-scint (som ser just neuroblastomceller i kroppen, om sådana finns kvar)

Måndagen den 28 april får vi förhoppningsvis svar om hur det ser ut just nu på cancerfronten. 

Och det som även tynger mig är såklart nutritionsbiten. Hon väger 15,4 kg så hon har inte gått ner mer, vilket är bra. Men diarréerna kvarstår ( minst 10 ggr/dygn) och kaliumet fortsatt lågt så medicindosen fick ökas. Imorrn ska jag kräva fler svar. De måste gräva djupare och där rätt kompetens finns. Något stämmer inte. Tarmarna funkar inte som de ska. Om det är högdosbehandlingen som är boven kanske de på Huddinge vet mer (som ger högdosen och är specialister på just det), det har ju ändå gått snart 9 mån sedan dess! Om det är efter operationen kanske man kan se sammanväxningar eller liknande på röntgen? (av egen erfarnehet vet jag hur svårt det är att hitta ”fel” på tunntarmen som är så lång). 

Kan man bara få lägga sig under täcket och typ inte gå upp igen?!