…har guld i mund. Återigen sitter jag vid ett tomt och tyst köksbord och äter frukost och bloggar. Börjar nästan bli rutin. Äldsta barnet väckte mig redan tjugo över fem pga en mardröm. Medan hon tryggt somnade om på mammas arm så kunde jag inte alls somna om. Så sen dess har jag varit vaken. Somnade runt ett också så är rätt trött just nu. Men det är jag ju i och för sig jämt oavsett hur mycket jag än sover så. :/
Kolla förresten vad söta min största och minsta kille var tidigt imorse när dom sov tryggt tillsammans.
Mileon vaknade nästan av blixten så fick klappa och klappa tills jag visste att han sov ordentligt igen. Allt för en bild.
Mina stora barn åker till sin pappa idag för i helgen är det pappahelg. Kommer bli extremt tomt och trist men samtidigt lite skönt (får man säga så?!) för Ängla och Nelia har bråkat så mycket den här veckan att jag slitit mitt hår. Majj gadd alltså. Det är ju nästan fyra år mellan dom två och den stora ålderskillnaden har inte gjort sig påmind tidigare. Fick så mycket kommentarer för att vi väntade med syskon (okänsliga människor som inte ens vet varför) och alla tyckare hävdade ju bestämt att barnen inte skulle ha samma glädje av varandra när dom inte är så nära i ålder. Bullshit säger jag bara. Mina döttrar har lekt jättebra och varit otroligt nära. Det är dom fortfarande. Men de har nu kommit till den åldern (11 år och 7,5) när glappet blivit lite mer påtagligt. Ängla börjar bli tonåring och vill ha lite space medan Nelia inget hellre vill än att hänga med storasyrran och hennes kompisar. Jag förstår ju de båda och mitt hjärta blöder lite när Nelia är ledsen för att hon känner sig utanför samtidigt som jag vill att Ängla ska få vara själv och ensam med sina kompisar. Svårt det där. Det är oftast det som gör att det blir konflikter, när Ängla ”låser in sig” på sitt rum och Nelia går in hela tiden och vägrar gå ut. :/
Men som tur är händer det inte allt för ofta. Bara just den här veckan som varit helt extrem. Hemma hos sin pappa delar dom rum så där kan dom inte bråka på samma sätt. Perfekt!
Det är svinkallt ute idag. Nästan femton minus och jag blir återigen påmind om att kyla inte är nåt för mig. Fy fasiken alltså. Det enda som får mig att hålla modet uppe nu när vargavintern slagit till är tanken på att vi om en månad ligger på en varm och härlig strand i Thailand. Hade jag inte haft det att blicka fram mot hade jag nog gått i ide. På pojkarnas dagis är dom ute typ oavsett hur kallt det är. Åtminstone på förmiddagarna. Eftermiddagens utelek hoppar dom över om det är jättekallt men som sagt, nu på morgonen är dom jämt ute så vi drar oss lite extra här hemma idag. Tänkte lämna dom vid halv tio, tio så slipper dom vara ute så länge.
Sen ska jag åka till min kompis Diana och mysa lite med henne och hennes underbara små tvillingpojkar Mason och Marley. Och sen hämta mina egna pojkar tidigt och mysa ännu mer. En härlig torsdag med andra ord.
