Att dö till fel låt – Finest.se
En av mina bättre killkompisar heter Max och är en ganska cool kille. Han
skejtar och så. Är snygg och rar. Men skit samma, det är inte det vi ska
prata om idag. Vi ska prata om en sak han påtalade häromdagen som fick mig
att tänka ganska hemska tankar. Max hade insett att han lyssnar på musik
precis hela tiden. Är han hemma står Spotify på random. Åker han bräda gör
han det med mp3-lurarna på, och i butiken där han jobbar spelar de
givetvis musik konstant.
Allt väl så långt, musik är ju trevligt. Men tanken hade slagit honom att
en farlig grej med detta är att risken finns att han dör till helt fel
låt. En helt värdelös låt. Och det här är ju viktigt, på samma sätt som
det är viktigt att ta sitt näst snyggaste till kort passet då det
snyggaste måste sparas till bilden i tidningen efter att man dött. Även om
man själv inte är around to see it så att säga, så måste man ändå lämna
jordelivet med någon slags värdighet.
Senare den dagen satt jag och väntade på bussen, med mp3-spelaren på. Till
saken hör att min mp3-spelare är totalt dum i huvudet och hakar upp sig
ibland. Just den här dagen bestämde den sig för att den bara ville spela
Backstreet Boys. Ingenting annat. Och så kom jag att tänka på vad Max hade
sagt, om att dö till fel låt.
Jag tänkte att om det kommer en buss och kör på mig nu så dör jag till
Show me the meaning med Backstreet Boys. Vad sänder det ut för signaler
liksom? Folk kommer ju tro att jag tagit självmord.
Intrycket det ger att hittas död med en ”jag vill inte vara ensam
längre”-låt i lurarna är ju helt åt helvete. Man skulle lätt kunna få för
sig att jag suttit där på Järntorget och tänkt på hur värdelöst allt är
utan den där människan jag saknar så inåt satan. Alldeles säkert skulle de
tro att jag svalt ett par painkillers också, och sköljt ner det med
Tequila.
Ett ögonvittne skulle ha sett att jag var trött och tolkat mina smått röda
ögon som att jag varit totalt söndergråten. Och så skulle det där vittnet
kunna svära på att hon såg hur jag drog en sista suck som sa att jag till
slut bestämt mig, innan jag tog ett par stora kliv ut i vägen för att låta
den ankommande bussen göra jobbet.
Det hade varit tråkigt. Nu dog jag inte just då, vilket ju var en jävla
tur. Jag skulle gärna dö till en låt med lite ”ända in i kaklet”-känsla.
En riktigt rivig rockdänga som ger intrycket av att jag störtade in i
döden mitt i en helt galen kamp mellan mig själv och klockan. Eller
världens, whatevs.
Skulle jag ta livet av mig skulle jag göra det till Hallelujah med Jeff
Buckley, det är jag helt övertygad om. Såatteeh.. dör jag till någon annan
låt vet ni att det inte var med flit.
Dela denna artikel
Hjälp till att sprida ordet
