Intervju: Bindefeld om nya boken och sina över 20 år som landets ledande festfixare! – Finest.se
Få yrkesmän har ett namn som är så tydligt förknippat med vad de gör som pr-konsulten Micael Bindefeld. I över 20 år har Bindefeld arrangerat kändisfester med en precision som vi i ärlighetens namn inte hittar hos så många festfixare i det här landet. Och blivit omskriven och hyllad därefter. Och nu kan gemene man snegla lite på hur Bindefeld gör det och applicera det på sin alldeles egna fest när pr-mannen ger ut boken ‘Fest – om svar anhålles’ på förlaget Natur & Kultur. I denna mycket vackra och smakfulla bok hittar läsaren små tips på hur man ger sin egen fest det där lilla extra, recept på smakfulla delikatesser och tips på hur man gör den perfekta dukningen. Men boken innehåller också Micaels egna berättelse om hur allt började den där gången för lite drygt 20 år sedan vilket också dokumenterats med bilder både från 90-talets glansdagar till nutidens betydligt
större och magnifikare fester. I den här boken är det läsaren som är gäst och får därmed en liten titt bakom kulisserna. Vi har träffat pr-konsulten för att prata om boken, hur han ser på att det som blir bjudna älskar honom och de som inte blir det avskyr honom och om den där gången när prinsessan Madeleine inte var inräknad i bordsplaceringen på Stadshuset…(forts.nästa sida)
Micael. berätta hur det kom sig att den här boken kom till?
En idé om en bok har funnits ganska länge. Dessutom har jag under många år fått en rad olika förfrågningar om att skriva böcker om kändisar där jag ska avslöja allt bakom kulisserna. Och det kändes aldrig rätt för mig. Den här boken däremot är något jag verkligen kan stå för och brinner för.
Är du inte rädd för att boken kan ses som att ‘Bindefeld läxar upp’?
Det här är ju inte en professionell festfixarbok, om någon tror det så har jag helt misslyckats. Det här är en bok som kan hjälpa vanliga människor att ge en fest där hemma det där lilla extra. Och det är verkligen inte så att man måste följa boken slaviskt utan man ska använda den som inspiration och plocka ut det som är applicerbart i sin vardag och efter sina förutsättningar.
Finns det något annat du skulle kunna tänka dig att göra än det du gör idag?
Jag har ju alltid jobbat med det kreativa på olika sätt. Det började som stylist och med mode och jag ser det som att jag använt samma intressen men gått vidare. Men det finns många saker jag skulle kunna tänka mig att göra, kanske sätta min prägel på en porslinskollektion,jobba med fastigheter eller aktivt i någon styrelse. Eller stå och sälja hemmagjord plommonchutney på torget i Gustavsberg (skratt) Jag har ett ganska många intressen.
(forts.nästa sida)
Förutom Bindefeld AB så vet jag att du också får tid över till att hålla på med din trädgård och har en rad fritidsintressen. Hur hinner du med allt?
Jag har alltid varit oerhört produktiv och energisk. Jag är resultatfokuserad, vill bli färdig, göra avslut och sedan något helt annat. Men det gör mig som person mer otålig och emellanåt mer irriterande än inspirerande. Men jag får saker gjorda och hinner med mycket.
När du började med det här för 20 år sedan, fanns det några festfixare som du inspirerades av?
Jag kan ärligt säga att jag aldrig sneglat på någon annan, varken då eller nu. Jag har alltid satt min egen prägel och stil på festerna och på mitt sätt att arbeta. Med det menar jag inte att jag är fulländad på något sätt, utan mer att jag känner att jag kan förlita mig på min egen förmåga. Så några direkta förebilder har jag inte haft.
Förutom ett oklanderligt öga för det vackra, vad är dina främsta styrkor i ditt arbete?
Mitt gedigna kontaktnät helt klart och att jag aldrig låter visioner stanna vid enbart visioner.
När du började med fester för över 20 år sen, hur reagerade folk då?
Det blev ju naturligtvis enorma reaktioner eftersom jag vände upp och ner på den tidens sociala struktur.
(forts.nästa sida)
Och eftersom jag gjorde allt på mitt eget sätt så var det många som hade åsikter och ondgjorde sig över mitt sätt att arbeta. Och fenomenet som sådant. Det blev ett enormt rabalder i början.
Det känns ju inte som någon lätt uppgift att imponera på Micael Bindefeld. Men hur ska man göra för att lyckas med det?
Jag är nog inte så imponerad överlag men jag inspireras däremot av människor som kan andra saker än jag. Eller stora entreprenörer som lyckats behålla empatin och medmänskligheten som ledare. Bara i min vänskapskrets finns det människor som har ‘riktiga’ jobb som läkare, entreprenörer eller forskare och som inspirerar mig väldigt mycket.
Det känns som att allt i din verksamhet är planerat in i minsta detalj och som att du alltid lyckas. Har det aldrig hänt att du tagit dig vatten över huvudet?
Jag tror att jag har nåt filter som deletar bort eventuella misslyckanden. Dessutom så brukar jag, Frank och Jocke kunna lösa det mesta.
Bufféborden på dina fester är ju alltid magnifika, hur ser trenderna ut i år? Vad ska man ha i matväg och vad bör man undvika?
Jag tycker att Sverige fortfarande ligger efter jämfört med de europeiska huvudstäderna. Utomlands får man mera matiga snittar.(forts.nästa sida)
Tyvärr verkar det som om många här fastnat i nåt sorts klycklingspetts-träsk. Kycklingspett ska man definitivt undvika på ett buffébord. I år tror jag att vi kommer gå ännu mer åt det asiatiska hållet som dessutom är bättre lämpat för större fester och som med fördel ätes stående. Och med asiatsiskt menar jag t.ex springrolls, dumplingskuvert och spett. Fortfarande då inte klycklingspett.
Ibland är det sittande middagar, har det hänt att ni gjort någon miss i placeringen?
Bara en gång, fast då var det inte en miss i planeringen. Inför Stockholms 750-årsjubileum hade vi fått intrycket att prinsessan Madeleine var upptagen och inte kunde komma. Så hon var inte bordsplacerad. Men bara 25 minuter innan kungaparet skulle anlända fick vi veta att Madeleine också var på väg. Jag kan säga att det var lite svettigt att göra om hela bordsplaceringen vid honnörsbordet i blå hallen. En kvart innan 1180 gäster skulle anlända.
Hur svårt är det för dig att släppa din yrkesroll när du går på fest som privatperson?
Inte alls skulle jag vilja säga. Jobbet är en kostym som jag tar på mig på jobbet och tar av mig när jag kommer hem. Så jag sitter nog inte och tänker på detaljerna mer än någon annan.
Har gästen ett ansvar när man går på fest?
Visst har man det. Det är viktigt att alla bjuder till så att det blir en så trevlig fest som möjligt. Ska man till exempel sitta och negga eller sura så kan man ju gå hem istället.(f.nästa sida)
Folk förväntar sig väldigt mycket av dina fester, blir du aldrig stressad av allt högre förväntningar?
Inte alls. Jag älskar det. Och de kraven andra ställer på mig är ingenting i jämförelse med de krav jag ställer på mig själv…(skratt)
I USA finns det sk ‘bröllopsfixare’ som tjänar enorma summor på att arrangera bröllop. Ser man bilderna från Stockhoms 750-årsjubileum så undrar man om inte det vore nåt för dig…
Om jag hade bott i ett annat land så hade det helt klart varit intressant. Men vi gör faktiskt väldigt få privata arrangemang eftersom det sällan finns den typen av budgetar vid privata evenemang. Men det hade naturligtvis varit väldigt roligt om den möjligheten fanns i en större utsträckning i Sverige.
Eftersom du faktiskt bestämmer vem som är välkommen och inte så finns det naturligtvis delade meningar om dig, hur ser du på det?
Jag har nog ärligt talat helt ointresserad om vad andra tycker och tänker om mig som person. De som är ‘utvalda’ och får gå på mina fester tycker naturligtvis att jag är fantastisk, och de som inte blir bjudna tycker självklart att jag är förskräcklig. Rent krasst så är det så det fungerar. Jag lägger inga personliga värderingar vid vilka jag bjuder och inte, så jag kan inte förstå hur folk kan ta det personligt. Vi försöker alltid i mesta möjliga mån förverkliga våra uppdragsgivares visioner. Kunden har alltid sista ordet när det gäller gästlistorna. (forts.nästa sida)
Jag har hört talas om att några ville bojkotta dig för några år sen…
För 10 -12 år sedan ryktades det om en Bindefeld-bojkott där de som inte blev bjudna skulle gå ihop och bojkotta mig. Eftersom de ändå inte var bjudna så kan man ju fråga sig hur den bojkotten skulle gå till. Jag tror att nyckeln till min framgång är just att jag ser det som ett uppdrag och inte stannar upp och bryr mig om vad folk tycker om mig som privatperson.
Vad har du egentligen för humor?
Ganska rå och med väldigt få. Jag har några vänner som ofta får mig att skratta, t.ex Izabella Scorupco eller Christer Lindarw som inte är klok. Ibland får jag rätt knäppa sms av Sissela Kyle också. Och Eva Dahlgren är också en person som jag tycker är väldigt rolig.
Eva Dahlgren?
Hon är faktiskt det absolut roligaste jag vet. Folk tror inte det men så är det.
Dela denna artikel
Hjälp till att sprida ordet
