Du har jobbat med bland annat Robyn, Lykke Li, Titiyo, Neneh Cherry, Marit Bergman och Lisa Milberg. Har du några fler tunga namn på gång?
Andreas: – Ja det har jag. Kan dock inte avslöja än vem det är. Men hon är från Australien, har en lillesyrra, är ganska välkänd och var med i grannar för 20 år sen. Jag kommer att börja på en ny skiva i nästa vecka och får se vilka som ska vara med. Brukar inte bestämma det innan, får se vilka jag möter under resans gång. Men jag gillar framförallt att jobba med kvinnliga sångerskor.
Vem skulle vara en drömsamarbetspartner?
Andreas: – Amy Winehouse.
Hur ställer du dig till Amys drogmissbruk?
Andreas: – Det är hemskt. Det finns en gammal soullåt som heter “It’s a thin line between love and hate” – så känner jag inför hennes drogsituation.
Hur gör man en englandsetta?
Andreas: – Det får du fråga Basshunter… Antingen gör man dålig leksaksmusik eller så gör man känslomässigt sann konst. Jag kan inte göra annat än det senare.
Du har alltid varit extremt kreddig. Vad tycker dina tidiga fans om att du nu spelas flitigt på radio och TV?
Andreas: – Mina tidiga fans? Du menar mina polare och arbetskollegor? De är glada över att någon tar över efter Basshunter och gör riktig musik. Och att jag visar att man kan vara sig själv och att musiken inte behöver vara så långt från mannen bakom produkten.
Är det jobbigt att bli igenkänd på stan?
Andreas: – Nej. Eller jo. Fast det är inte så många som känner igen mig. Och är det någon som känner igen mig så gör de det för att de gillar min musik. Det är nog lättare att bli igenkänd på stan om man är en 29 årig manlig producent än om man en 18 årig tjej som är känd från Idol. Jag behöver inte lägga på ett “public face” – what you see is what you get…
Jag hittade en video med dig där du är 12 år gammal och spelar trummor på Youtube. Har du sett det klippet?
Andreas: – Självklart, jag la upp det själv. Letade länge efter videon, fick den från min gamla mellanstadielärarinna Kerstin Hultman. Jag la upp det för att folk ska fatta hur det började. Att jag har en musikalisk bakgrund och inte började med att spela skivor på Riche.
Så du är en grym trummis?
Andreas: – Jag är en svinbra trummis, kanske en av världens bästa. Precis som jag är på att göra låtar. Musiken gjorde att jag slapp många tonårsproblem, som att bli mobbad plus att det gjorde att jag fick brudar. Men musik ska göras av folk som inte är musiker. Det är min grej. Musiker kan bara försvinna.
Men du är ju själv skolad musiker?
Andreas: – Jag har gjort allt för att begrava det och har jobbat hårt för att börja om från början som ickeskolad. Något jag rekommenderar alla musiker att göra. Man måste undvika att göra musik som låter som Red Hot Chili Peppers och Salem Al Fakir.
Folk kallar dig och Elsa Hosk för Sveriges nya it-par. Blir ni jagade av media?
Andreas: – Ingen kommentar.
Är det en fördel eller nackdel att ha en flickvän som är känd när man själv är känd?
Andreas: – Jag vet faktiskt inte.
Fortsättning på nästa sida.
Är ni laddade inför The Bash på Berns 26 juli?
Jonas: – Senast vi spelade i Stockholm var i april och det var innan skivan hade släppts. Nu har vi har varit på sommarturné Sverige runt sen i maj. Festivaler, klubbspelningar, allt möjligt. Allt bokades innan skivan släpptes. Nu med all hype, recensioner och så vidare så har det gått över förväntan. Så nu har jättemycket folk frågat när vi ska spela i Stockholm så det här Bernsgiget ska verkligen bli jättekul! Det är ett långt dj-liveset på två timmar. Det är kul att det är i stan med Loccomatives, alla bekanta kommer komma så vi är väl inte nervösa men det känns absolut extra kul att köra för Stockholmspubliken!
Vem gör vad på lördag?
Jonas: – Jag har med mig mixer, laptop och skivor. Jag väljer musik, mixar, lägger på effekter och samplingar och skapar helheten. Andreas fyller på med trummor som han lägger effekter på samt synt med vocdoer. Vi kör Kleerup-spår blandat med andra grejer vi gillar. Mycket nya obskyra saker, klassiska och eklektiska spår. Plus live visuals på scen. Normalt när djs kör livedjset så står de bara med sina cd-skivor och kör men vi försöker integrera instrumenten och flera andra element. Vi har inte gjort det här så mycket innan så nu på lördag blir lite ett experiment för att få det att bli bra.
Du brukar även dja utan din bror?
Jonas: – Jo jag brukar spela ungefär tre dagar i veckan på till exempel Spy Bar, F12, Tranan, Riche, men sista månaderna har jag mest varit ute och turnerat.
Har ni några fler spelningar i Stockholm i år?
Jonas: – Lördag 8 augusti har vi en gratiskonsert, en livespelning med Titiyo och Swingfly på Medborgarplatsen. Det är det enda som är spikat just nu.
Hur har responsen varit Sverige jämfört med utomlands?
Jonas: – Jättebra. Albumet Kleerup släpptes i Sverige i maj och släpps i Europa först i slutet av augusti. Allt har gått så snabbt. Vi är väldigt spontana, hinner knappt repa ihop oss. Vi har inte haft tid att skaffa en hemsida, vi kör på vår myspace så länge.
Vilken målgrupp riktar ni er mot egentligen? Känns som att alla gillar er?
Jonas: – Som artist så tänker man inte så. Man gör den grejen och den musiken man vill ha så får den nå ut och hamna där den hamnar. Det svåra är att få gillande av klubbpubliken, den stora massan och kritikerna vilket vi lyckats med. Vi märker på festivaler att 16 åringar står längst fram och hoppar och skriker rakt ut samtidigt som musiknördarna längst bak också gillar det vi gör. Kul att få med hela spektret.
Hur funkar det att jobba med din bror?
Jonas: – Familj är familj. Vi är bröder. Andreas är skolad musiker och jag är dj som alltid har gått igenom mycket musik, ett utbyte som gynnar oss båda. Jag kan all musik och han kan spela allt från fusionjazz till klassiskt piano.
– Vi tänker väldigt olika när vi hör musik. Andreas kan tekniker medan jag lyssnar till helheten. Jag gräver och går igenom 100 nya spår varje dag. Som skapande musiker vill man inte ha för mycket influenser utifrån för då känns det som allting redan är gjort. Medan jag vill höra hur musik låter idag. Men vi har stor tillit till varandra och behandlar alltid varandra bra. Partnerskapet är redan ingrott. Det kan givetvis bli svårt när det är delade meningar men vi är väldigt nära och kommer aldrig att kunna separera från varandra.
