– Hiphop har varit en del av mitt liv så länge jag kan minnas. Jag har ett ärr i min panna som jag fick vid två års-ålder när jag dansade till hiphop-musik tillsammans med min pappa. Jag slog mig rejält och fick sy. Det ärret är nu som ett gammalt minne från real hiphop-music! Ett bevis på att jag alltid haft en relation till musiken. Jag bara älskar att rappa! Man får ut alla sina känslor då, det blir som en slagpåse.
Med de orden börjar Finest intervjun med Sveriges numera mest hypade rappare, Malcolm Brandin. Hans ögon lyser. Man behöver inte fråga honom för att förstå att passionen för musiken är brinnande stark. Man bara ser det, precis som tv-tittarna ser när han entrar scenen i X Factor. Finest undrar varför han själv tycker att det är viktigt att visa mer rap i tv-rutan;
– Alltså, såhär är det. Det är viktigt att få in hiphop i tv, på rätt sätt! Det är därför som jag gick med i den här tävlingen, just för att det finns så mycket oklarheter till vad hiphop innebär. Det finns alldeles för många ”swaggers” som inte ens ÄR hiphop du vet. Jag vill inte att den genren ska misstolkas, så det är därför jag är med. Det är nu första gången som hiphop får en riktig plats i tv, och då vill jag att folk ska haja den stilen på rätt sätt. Jag ser det som en plikt, att visa vad hiphop handlar om!, säger han.
Finest undrar om det är han som kommer att sätta en ny trend för rapparna i Sverige att visa en mer ödmjuk sida av sig själva. Malcolm säger att han absolut hoppas kunna sätta den trenden.
– Jag hoppas att jag lämnar ett avtryck, så att folk kan fortsätta att göra som jag nu gör.
Han fortsätter;
– Det är viktigt att kunna veta vem man är som person. Jag vet vem jag ÄR, och har gått igenom så pass mycket att jag är säker i mig själv. Det tror jag att folk nu kan se. Och tack vare mina motgångar, kan jag nu också vara ödmjuk. Jag behöver inte hävda mig, säger han och tittar på mig men inflikar att kaxigheten självklart också sitter där.
– Man måste ha lite av allt, haha.
Han berättar att han har sin ort Bredäng att tacka för det, och att där han kommer ifrån måste man tro på sig själv, annars tror ingen på en. När Malcolm började att rappa, fick han bara höra hur dålig han var. Något som idag gjort honom till den personen som han nu är;
– Det kunde ju haft motsatt effekt när de sa sådär, att jag bara la av med rappandet. Men det drev mig bara framåt. Istället ville jag bara bli bättre, och bevisa att jag hade någonting. För JAG visste hela tiden att jag hade det, men ville också bevisa för alla andra att jag just hade det de sa att jag inte hade, förstår du?
Jag förstår. På pricken. Och tänker att det nog inte bara är jag som kan relatera till honom. En fantastisk känsla.
När vi ändå är inne på känslor, kommer vi också in på hans bakgrund. Med en svensk mamma och en pappa från Nigeria, växte Malcolm upp i den svenska förorten. Jag berättar att jag uppmärksammat en av hans videobloggar på Tv4, där han skämtar loss om sin etnicitet och säger saker som ”Mannen, jag är vit i Afrika” till en av de andra deltagarna i X Factor. Malcolm ser inga konstigheter med det och förklarar;
– Jag kommer från ett mångkulturellt ställe, och sedan jag gick i grundskolan har jag kunnat driva med folk och folk har i sin tur drivit med mig. Alltså, man driver med varandra och säger typ ”Du är svart”, eller ”Du luktar kokosnöt”. Du förstår nog vad jag menar. För mig är det ingen big deal, man hajar grejen bara!
Vi fortsätter att prata om hans förflutna, och Malcolm berättar öppet att han absolut inte varit perfekt. Han säger bland annat att han jobbat som fastighetsskötare, som varit hans enda vita jobb;
– Alla människor har sina skelett i garderoben. Jag har varit älskad av polisen, de älskade att ta fast mig! Sedan har jag haft en del ”familjejidder” och sånt du vet, och har gått igenom jobbiga saker. Men om inte annat har det gjort mig starkare som person. Folk kommer alltid att snacka, det är någonting som man bara lär sig att tackla, säger han.
Finest frågar om han vill gå in på vad han gjort för dumheter i sina dagar, på grund av de öppna raptexterna på scenen, men Malcolm väljer att hålla det för sig själv. Smart kille. Och smartare blir det;
– När jag väl släpper mitt material, mitt album, då kommer det att framgå där.
Jag undrar om det är för att han vill teasa folket, och får ett glasklart svar tillbaka;
– Exakt, Exakt! ler han med hela ansiktet.
Trots att killen själv är medveten om att han gjort dumma val i livet, är han tacksam sin mamma som alltid varit där för honom, oavsett vad. Nu vill han ge kärlek tillbaka;
– Jag har gjort en massa skit, men min mamma har stöttat mig genom allt. Jag kan säga såhär. Om jag inte hade haft min mamma, så vet jag inte vad som hade hänt. Jag växte upp utan min pappa, eller ja, han var där kanske tjugo procent av min barndom. Om inte mamma hade varit så stark, så vet jag inte om jag hade varit där jag är idag. Eller du, jag hade inte varit där idag! Jag har gett min mamma ett rent helvete då och då, och trots det har hon aldrig gett upp hoppet om mig, säger han respektfullt.
Han fortsätter;
– Att kunna göra henne stolt nu betyder allt för mig. Man kan se i hennes ögon att hon är stolt över mig. Hon skryter och sånt nu du vet, haha. Det är ingenting som jag vill ta ifrån henne, det kan hon gott få göra nu liksom.
Man blir berörd, och jag säger till honom att han svarar precis så som jag hela tiden tänkt att han skulle göra.
Malcolm skrattar till och ler stort. Vi går över till musiken.
– När jag försöker bli inspirerad till att skriva något så brukar jag inte lyssna så mycket på hiphop. Jag ser mig själv som en lärling, som studerar musiken. Det är ju så som man blir bättre! Man ska aldrig tro att man är klar.
När det gäller att leverera på scenen i X Factor berättar Malcolm att han alltid försöker att gå in med samma ”vibe”. Han tror att svenskarna känner av hans aura om hur han är som person. Han poängterar att det är viktigt att kunna gå in på scenen med bra energi, och att han går in på scenen med kärlek.
– Det tror jag att folk diggar!
Han har sin egen uppfattning om hur han tror att folk ser på honom i tävlingen nu. Något som får mig att haja till;
– Om vi säger att alla människor, du och jag, springer ett marathonlopp, och vi alla springer för kärlek. Då skulle inte du bli arg om du ser att jag springer förbi dig. För alla springer ju för samma mål! Det är lite den känslan jag vill och tror svenskarna nu har.
Men något som svenskarna är medvetna om, är att killen minst sagt är favorittippad i X Factor. Men Malcolm känner ingen större press på media eftersom han vet vem han är, och var han står musikmässigt. Han känner därför inte att han behöver gå ut och släppa en skiva redan imorgon;
– Det är så jag ser det, och jag känner inte heller av någon ångest över att jag måste toppa det jag gjort i tävlingen so far. Så länge som jag är jag! Jag har endast två dagar på mig att skriva text till varje program, och jag får ett nytt beat varje vecka, och visst, det kan väl ge lite press men that’s all.
Malcoms telefon ringer. Det är Ison.
– Yo, jag är här uppe och har intervju med finest. Är du där nere? Ok, cool!
Ison, som är Malcolms coach i X Factor, är också en av anledningarna till att Malcolm är där han är idag. Men han har också alla fans att tacka för grym support. Dem ger han styrka, samtidigt som alla ”hatare” också ger honom detta. Han ser hatarna som sin fördel;
– Det bästa är om man är som ett träd liksom, säger han och jag kan inte låta bli att undra vad tusan han menar med det.
– Alltså, man tar koldioxiden och gör den till luft!
Vi båda brister ut i ett gott skratt, och jag frågar om han inte ska sadla om till poet när han ändå är igång! Vi fortsätter prata om hatarna, eller ”skitsnackarna”. Finest undrar om han vill bevisa för folk som klankat ner på honom att han nu är en bra människa. Svaret kunde inte blivit bättre;
– Ja, men det är väl lite såhär att OK, du kanske tvivlade på mig. Men jag bevisade att du hade fel. Jag gör inte detta på ett hämndlystet sätt, utan bara som TACK för att du tvivlade på mig. Det gjorde mig bara starkare!
Men någon ”Stålman” var han då inte när han fick äran att träffa brittiska världsartisen Leona Lewis i X Factor i alla fall. Han kunde helt enkelt inte hålla nerverna i styr den dagen;
– Såhär var det. Jag hade inte sovit så mycket den där natten. Och jag hade haft samma kläder på mig i tre dagar, för jag hade inte hunnit vara hemma. Jag luktade som fan, och hon klev ut ur hissen och skulle krama oss. Min tanke var bara ”ah nej nu kommer hon känna att jag luktar svett”, haha. Sedan så skulle vi ju sjunga för henne. Och det är inte samma grej att stå framför flera tusen människor, som att göra det för tre personer. Och hon en av dem. Det var väldigt jobbigt faktiskt!
En annan grej som Malcolm säkerligen kommer att minnas, var när deltagarna i årets X-Factor hade kört klart sin första audition till programmet. De som gick vidare firade loss på ett hotell i Stockholm, och Malcolm var en av dem;
– Jag råkade väl ta det där firandet lite väl seriöst, så jag söp mig redlös, haha! Jag är ingen nykterist om man säger så…men jag är ingen alkis heller! Men i alla fall, därefter så gick jag vidare och festade hela natten. Grejen var bara att vi skulle vara på ”Bootcamp” klockan sju på morgonen, och jag kom hem klockan fem, aprak! Jag hann bara sova en timme, så när jag kom dit så var jag fortfarande tankad.
Finest undrade om de andra inte la märke till hans berusning;
– Jojo, alltså jag var sliskig och sådant. Gick runt och limmade på brudar och höll på, haha. Så tio minuter innan jag skulle gå in och köra grupp-rappen, gick jag in på toaletten och spydde järnet! Jag mådde skitpiss, men jag tog mig igenom det! Jag tänkte bara, jaja det här är RAPLIFE!
Raplife eller inte. Malcolm Brandin är i alla fall Sveriges egna GHETTO SUPERSTAR. Och han gör det bra. Jävligt bra. Kommer han ta hem titeln som årets X Factor-vinnare? Det återstår att se…!
