Om jag säger 90talet – vad tänker du på då?
– Hmmm… gymnasiet, sprätt (mäsk), efterlängtat körkort, svensk punk och allmän längtan efter nåt mer.
Du är ena halvan av duon Hjalle och Heavy. För de som inte minns, hur blev ni kända?
– I vår längtan efter nåt mer sökte vi till ett par TV-program; Lingo och På Rymmen. Efter några uttagningstester fick vi vara med i ”På rymmen” i TV4, som i korta drag gick ut på att vi åkte runt i landet och gjorde olika uppdrag samtidigt som vi försökte undvika de som jagade oss. Uppenbarligen tyckte svenska folket att vi gjorde en rolig insats eftersom alla helt plötsligt verkade känna igen oss och ville ha autografer och sånt.
Man skulle kunna säga att det blev en Hjalle och Heavy-hysteri i landet. Hur kändes det att bli såpass kända nästan över en natt?
– Ärligt talat vet jag inte om jag minns exakt hur det kändes. Det är så längesen att jag mest minns det genom sakerna som fastnat på kamera eller i tidningsartiklar. Men jag tror vi var ganska förvirrade och hängde inte riktigt med själva, vi bara gjorde det vi förväntades göra och tänkte inte så mycket. Vi fick göra många roliga grejer tack vare allt som hände, men jag tror tyvärr att vi inte riktigt kunde slappna av och njuta av det roliga. Det är många som sagt; ”ja men det där måste ha varit riktigt roligt”, men jag vet inte om vi hade så jävla roligt egentligen.
I början var det så klart superkul, när man kände all uppskattning och kände att man lyckades med nåt som folk tyckte om. Då hade man moroten att man ville framåt, man ville lyckas. Men sen blev det så stort att man nästan började tycka illa om bilden folk hade om en, man började nästan hata orden ”Hjalle & Heavy”, och det har rotat sig fast ganska djupt. Det går alltid en liten kall kår genom kroppen när man hör nån säga ”Hjalle & Heavy”.
Ni gjorde en del musik i samband med tvprogrammet ”På rymmen”. Vad hände med musiken sen? Är ni fortfarande igång?
– En förolämpande fråga, dålig research haha. Ja, vi är igång för fullt och har varit sen långt före TV-grejen. Vi spelar med Mimikry, har släppt mängder av skivor, turnérat runt landet i många år osv. Musiken kring ”Hjalle & Heavy” var mest en kul grej hände av en slump och har inte så mycket att göra med vad vi brinner för att göra.
Om vi ska prata mode och kläder, vilka trender var stora som du minns?
– Utan tvekan flanellskjortan och slacker-stilen som kom mycket med Nirvana. Jag hade stora rutiga skjortor i de flesta färgkombinationer. Bandana var rätt coolt det med. Och långa shorts med bandloggor på.
Vilka artister eller grupper lyssnade du på under 90talet?
– Mycket svensk punk; Charta 77, DLK, Radioaktiva Räker m.fl. Men också viss hårdrock som ”Painkiller” med Judas Priest (fortfarande den ultimata metalskivan), hardcore som Biohazard och så klart Toy Dolls som var i sitt esse under 90-talet.
Vad såg du på tv?
– Jävligt många såpor, närmare bestämt ALLA såpor tror jag. Jag älskade Tre Kronor, Rederiet, Vänner & Fiender, Vita lögner, Skilda världar.
Och nu? Hur ser livet ut nuförtiden?
– Hyfsat ”normalt”. Jag bor i hus i Borlänge med katt och särbo. Jobbar som nöjesredaktör på Dala-Demokraten och som actionreporter på Rockklassiker. Samt spelar så ofta det går med Mimikry, Toxic Lab Rats och Dökött.
Den 18 November är datumet som gäller och Münchenbryggeriet i Stockholm är platsen! Dörrarna öppnas ca 19:30 och efter konserten så är det fullt drag med DJ och bar med fullständiga rättigheter! En riktigt helkväll med andra ord!