Jag har förberett det jag kan inför röntgen. Jag har förberett på jobbet för att eventuellt kunna vara ledig hela veckan, om jag känner för det. Cataleya ska sova hos Carlos och jag har sällskap som ska följa med till SöS (07.40).      Inför varje röntgen så bråkar jag med mig själv, om jag vill ha med någon, vem jag vill ha med och slutar nästan alltid med att jag vill vara själv. För det känns ”onödigt” att ha med någon, men jag vet också att går jag själv så dör jag ensamhetsdöden. Så, ofta blir de bland de nyare människorna i mitt liv jag frågar. Vilket kan verka konstigt, men med dom måste jag hålla ihop mig (något) och det känns bra att ha med någon som inte sett hur sjuk jag var. Att ha med någon som hela röntgen proceduren blir abstrakt för. Så stort tack till min medföljare, jag är väldigt tacksam att du vill följa med. ❤️