T A C K till alla er som firat, grattat och sånt! Jag blir så otroligt glad över att ni tänker på mig och blir glada över att jag ska vara kvar!

Så nu ska jag leva mitt liv som ”frisk”. Även om en liten del av mig säger 1. Du kommer aldrig bli lika frisk (procentmässigt) som innan cancern 2. De flesta räknar fem år, det har gått fyra för mig. Men det kommer alltid finnas ”men” och ”om”. Så nu kör jag!

Jag har firat med Champagne i mängder och goda middagar. Även om plånboken gråter så har det vart så kul att leva lite extra gott. Men jag har också vart väldigt trött och arg. Först trodde jag att det var PMS, men icke. Jag verkar arg på allt och alla.

Kanske är det att jag har slappnat av nu och vågar tänka långsiktigt och därav biter ifrån mer. Jag känner inte samma panik över att ha en bra dag så jag vågar ifrågasätta mer. Kanske blivit stoltare. För inför döden så tappade jag all prestige. Eller kanske är det en viss relation som påverkar hela mig.

Så första två veckorna har verkligen vart dalar och toppar. Men hoppas på mer jämn mark framöver. Hejsvejs!