Jag ska ge mig på det här med att blogga har jag tänkt mig. Jag sitter i mörkret med stängda ögon och de där asläckra brillorna på. Jag tackar Inga Kers från Östra som lärde mig ”touch” så att jag faktiskt nu kan skriva utan att se. Jag tror att det komer att gå bra. Monika frå korra innan jag lägger ut. Fy fan hörrni. Jag mår piss. Den här operationen är allt annat än lätt och smärtfi. Jag har nog aldrig upplevt sån smärta. Det är fruktansvärt. Tur att de där pillrena som jag fått är så starka så att de gör att jag bara vill sova hela tiden. Tur det. Tur att jag fått ljudböcker av mina söta vänner som jag kan ligga och lyssna lite på. Jag är mitt upp i ett mord faktiskt. En mycket framgångsrik finansman har blivit mördad i Nybroviken och nu ska det redas ut vem som mördade honom.
Tur att Macke kom förbi och fixade min värme. Sjukt att min fastighetskötare inte kunde göra ett skit, men Macke fixade skiten på fem sekunder. ”Men va fan det blåser ju iskallt här inne!”, utbrast han. Sen plockade han ner nåt filer från fönstret och täppte igen med bomull. Nu har jag det varmt i alla fall. Flott med händiga män tycker jag. 
Nu är Monika och handlar thaimiddag åt oss. Skrutt är så gullig. Han är här också. Fast jag ser inte röken av han. Han ligger och slafar i vardagsrummet. Jag ligger i mellanrummet med min ljudbok och Mona sitter i köket och jobbar. Lägenheten är kolsvart. Den måste vara det för annars skriker jag. Minsta lilla ljus får mig att skrika. Som en vampyr. 
Men idag är det så mycket bättre än igår.. Igår ringde mamma till Doktor Samad och gav mig luren. Jag skrek och grät och sa att jag inte klarar mer. Han frågade mig om jag ångrade operationen. Jag svarade att jag gjorde det. Han sa att det inte spelade någon roll. Det gick inte att ta tillbaka. Sen lät han mig blanda lite piller och så blev det lite bättre. Fy fan, hörrni. Tänk till innan ni gör detta. Tänk för fan till. 
Nu ska jag lägga mig i soffan under täcket och låta Monika och Skrutt berätta för mig vad som sker i Let´s Dance. Sen ska jag rösta på Maggan och Silvan. 
Just det. Pappa har flygit hit från Nice också. För att ta hand om mig. Han kom med gåslever, ostar, choklad och krämer. Bra så.