Idag var Shiwan hos Aaliyah över dagen. Jag var hemma med Adriano, Berivan och hundarna. Shiwan gick ut UT med Aaliyah i barnvagnen. Hade på live och jag fick panik typ för att han vågade lämna sjukhuset och ta henne på en promenad. Min mamma köpte en jätte fin barnvagn till Aaliyah. Den svarta. För första gången fick älsklingen andas frisk luft. Shiwan kom och hämtade oss sedan så att vi kunde ta en promenad tillsammans med Aaliyah. Jag blev mest stressad så fort Aaliyah började gråta. När hon gråter eller bajsar piper maskinen för hon trycker eller rör sig så mycket. Jag vet det här. Men jag kände mig så rädd ändå och blev helt stressad och panikslagen över att vara utanför sjukhuset med henne. 

Vi var precis utanför men mamma känslorna är KAOS. Så jag fick typ panikångest, kunde inte alls njuta och stressade mig upp. Det blev inte bättre inne i salen. Aaliyah skrek och grät. Vet att det är naturligt för bebisar med magknip. Men jag tänker det allra värsta. ”Wah tänk om hon har blivit sjuk på promenaden. Wah tänk om det här händer.” Jag tror automatiskt att det är någonting allvarligt när hon skriker och gråter för det varit såå svårt under dessa månader. Hade panik i hela min kropp när jag inte kunde trösta henne. Shiwan fick komma upp för att jag blev sååå stressad. Rädd. Hade panik. Bebisar känns av sånt. Så shiwan fick gå upp istället. Han är den ”lugna” utav oss. Någon måste ju vara det. Samtidigt blir jag så irriterad över hur ostress lugn han är. Men hade han betett sig lika hysterisk som mig hade jag svimmat och typ dött. Aaliyah lugnade ner sig när han var där uppe. Hon fick hjälp med att släppa ut luft från magen och kunde njuta av flaska i pappas armar.

Junior och Gucci fick se henne för första gången. De har känt av hennes doft på mitt bröst varenda dag efter sjukhuset och pussat. Gucci blev helt överlycklig och ville upp till henne. Men vi får ta det där när vår prinsessa är utan slangar.