Hands up! Värsta dagen på länge. Glad dagen är över. Ångest och stress deluxe. Barnen har vart hyenor. Nej. Capslock. GALNA HYENOR! De har käkat mig levande. Shiwan försökte underlätta. Ledde ingen vart. De käkade honom levande med. Kände värsta hålet i bröstkorgen utav snurrande ångest, snabba hjärtslag, och krypande råttor, känslan, innanför huden. Upp och ner. Ner och upp. Hatar när ångesten blir så extrem, och jag försöker tänka bort den med ALLT jag är, men den bara skjuts emot mig som en flippad våg och får mig drunkna i alla jobbiga känslor som existerar.
Hahahah det känns typ som jag har någon sjuk förbannelse på mig. Enda sedan jag fyllde sexton, har mina födelsedagar fått mig vilja dö. Inte självmordsbenägen såklart, men ni som har ångestsyndrom och stressiga liv, fattar säkert. Kände mig som stum. Inte en enda liten människa lyssnade på mig eller lät mig få ta det lugnt innan nästa jobbiga grejen skedde. Jag hade kunnat rabbla upp allt om jag inte blev så psykad på en daglig basis att vid läggdags förvandlar jag intill en dement kärring. Allt som saknas är gungstolen. Vita väggar har jag redan.
Riktig bajsdag. Bortsett från att skratta hål i magen med min bästavän i telefon, till att Shiwan desperat försökt rädda mig från våra små huliganer, till att två utav våra roligaste kompisar kom förbi med uppvaktning, skön stämning och skratt, till att Shiwan serverade en utav hans godaste middagar till mig, gav mig rosor, la barnen.. När Jamie ÄNTLIGEN slutade jiddra efter att ha varit vaken så länge, gick jag ut med hundarna. Tack och lov att jag hade Feel GOOD playlist på, som dunkade, från hörlurarna. Det sprang fram en annan kamphund. HANE. Fram till oss och försöker jucka på Junior. Medan jag försöker calm My fucking tits och ba ”Åhhhh vart är din mamma eller pappa?” HAHAH jag höll på bajsa ner mig utav nervositet för jag såg typ framför mig Simba and Mufasa fight. När jag försökte smita iväg diskret, sprang hunden efter i cirklar och försökte Go anal dominans igen. HAHAH Junior sa till fint cause I kept My cool och ba ”Don’t even try going up My dog’s ass! HALLÅ DET RÄCKER! Vart är din mamma? Vart är din pappa?” HAHAH psykfall. Tack och lov gick det bra och vi hittade ägaren cyklandes. Helt kolugn. HAHA, hade sparkat honom av cykeln om det inte vore för the feel GOOD music.
Blev så stolt över min fina Junior. Så duktig. Min älskade Scoobydoo❤️ Dagen ha varit kaos. Kvällen känns så mycket godare med en kall öl och skön musik. Blir snart deckdown. ”Tack för alla grattis”. Man kan tro ni har stumpar till fingrar. Bara du som är loyal hazelette ❤️ Shout out to u
