Jag har fått otroligt mycket frågor angående min graviditet, val, abort osv, och det kommer jag att svara på.  Jag är stolt och glad att jag skrev ut för er att läsa om min graviditet, och ångrar det inte en sekund. Men för mitt eget bästa måste jag nu kunna släppa det här och gå vidare snart. För det har varit en både psykiskt och fysiskt mycket påfrestande process för mig, och att ständigt bli påmind kan göra det hela ännu jobbigare.

Jag hoppas att detta inlägg kan sätta punkt för hela grejen och att ni får svar på era frågor, kanske för mitt eget bästa egentligen.

Jag trodde att jag uttryckte mig tydligare än vad jag faktiskt gjorde i mina inlägg angående graviditeten. Eller nja, egentligen uttryckte jag mig väl ganska precist om hur jag kände. Att skriva vad jag visste att jag behövde göra kändes mycket svårare helt enkelt.

Jag har gjort abort. Jag är sjutton år, bor hemma, ekonomiskt beroende av mina föräldrar, vilket min pojkvän i princip också är, och jag har hela trean kvar innan jag ens gått ut gymnasiet. Jag är inte redo att bli mamma, och att föda barnet skulle innebära att min mamma fick ett enormt ansvar som hon själv inte valt. (Hon i sig  påverkade mig inte alls i mitt beslut men det är ett faktum som är viktigt att ta in.)

Det var skitjobbigt. Det förnekar jag inte och det hoppas jag ni kan lista ut själva. Det ÄR skitjobbigt. Och jag tänker på det varje dag. Men jag försöker se det som något fint och positivt, det som skedde. Att jag faktiskt kan bli gravid. Jag försöker tänka att jag sparar barnet till sen. Det är en skev liten bild av min verklighet, men den tanken känns bra, så den kommer jag att hålla fast vid tills jag är redo att släppa. Och det kommer att bli bra, så klart. I det här har jag också lärt mig inte bara en utan många viktiga läxor och lärdomar for life

Och en ska jag dela med mig av till er tjejer och killar som läser min och Emmas blogg. Att bli gravid är inte samma sak som att ta ett dagen efter piller. Jag fick veta ganska sent att jag var gravid, och loppet av någon vecka påverkar allt otroligt mycket, så väl psykiskt som fysiskt. Det handlar faktiskt om ytterligare en människa, ett litet liv som är helt i ens egna händer, som är helt ens eget ansvar. En abort är inte bara ett piller, tro inte det, för det var så jag såg på det innan.

Nu avslutar vi detta kapitel i mitt liv. Återigen tack för allt stöd. Massa kramar! 

– Sanna