Usch vilken natt! Det var inte Alicia som var gnällig utan värmen. Man kunde inte sova och sen när man väl somna vakna Lill tösen och det sluta med att jag sov på golvet vid balkongdörren. Så när jag vakna vid sju hade jag så ont i ryggen att jag inte visste vart jag skulle ta vägen!!! Tack och lov är P ledig så han tog Alicia och börja göra frukost.

Jag själv la mig i sängen och kände mig inte levande. Självklart ska Patrick komma efter en kvart och skrika ”Rise and shine, det är frukost”. Jag ignorerar det och somnar om, nej då kommer han igen och drar av mig täcket ”Emma din gröt blir kall vi ska ju ut och gå!” ”Jag går senare för har så ont!” ”Men din gröt blir kall så kom nu!”.

Ja jag känner min man och han kan tjata i en timme så det var lika bra att gå upp. En kaffe senare och jag var fortfarande på dåligt humör. Patrick går och vilar och jag badar Lillan som plötsligt blir på dåligt humör. Då kommer P genast ”jag tar henne” ”nej nu har jag henne” ”men hon kommer bli tyst hos mig” ”nej det kommer hon inte”. Ja ibland är jag för envis! Man vill bara bevisa att man också kan fast det är skit löjligt.

Då ringer min mamma mitt i allt ”har ni fixat däcken nu?”. Det hade vi totalt glömt bort, samtidigt har vi råkat bokat in både tatueringstid och passtid klockan tolv.

Stress och dåligt humör går inte ihop. Jag är ganska bra på att hantera stress men Patrick klarar inte av det. Det finns tre saker han inte klarar av:

1. Att vara hungrig
2. Värme
3. Att bli stressad

Aa där blev det kaos ett tag, eller inte kaos både gick tysta för att man visste att bara ett ord kunde starta ett sammanbrott.

Sen när vi väl sitter i bilen då är det som om att vi aldrig ens varit i en sån stressad situation. Då kan vi skratta och skoja igen. Man har typ glömt hälften av sakerna men ändå skrattar man.

Väl på däckstället är alla fälgar som passar vår bil slut. Vad är oddsen?

P- varför är det alltid vi?

Åker till nästa ställe nej där fanns det inte heller. Så vi börja tröst äta jordgubbar. Tills det var dags att ta passfoto på Lillan. Så nu är det klart!!!

Nu är det bara Patrick som ska tatuera sig. Oj vilket tjafs vi haft om det haha. Jag och tjejerna borde inte ha sagt något igår för idag har han verkligen haft beslutsångest. Hade jag bara sagt något som jag redan gjort ett antal gånger skulle han inte brytt sig, men när andra säger går det in direkt haha.

Men nu är vi iallafall på plats så vi får väl se vad det blir. Om jag går ut med ”Patrick” på rumpan eller ej.