Oflyt | Emma Lindsjö - Finest

I lördags kom min älskade syster och halvsyster hit. Vi lekte med Alicia, jag fick vila lite efter natten (en halvtimme kan göra en hel del) och lagade lunch ihop.

Dom pratade om vad dom skulle ha på sig till kvällen ( tjejdilemat, man har hela garderoben full men ändå har man ingenting), jag fråga såklart vad dom skulle göra? Vi ska kolla på Danny fick jag till svar, eller lät det som. Danny? Danny saucedo? Vem vill se han? Jag förstod dom inte alls, inte för att han är dålig men inte riktigt deras musiksmak. Aja det är ju deras val.

Dom åkte. Jag och Alicia gick ut på en promenix, kvällen rullade på. Patrick kom och la sig med Alicia och jag satt uppe själv och zappade runt på tv`n. Då ringde syrran mig och frågade om dom kunde komma förbi en stund för att dom skulle in till stan efter. Vi satt och pratade tjejsnack i soffan och jag frågade varför dom skulle åka in och kolla på Danny?

”Men nej Emma dani M” ”MEN VAAA? VARFÖR SA NI INGET?? JAG SKA JU MED DÅ!”

Han är en stor favorit hos mig och vi skulle endast in för att se honom i en timme och eftersom att vi hade bilen skulle allting gå så fort. Jag blev så glad att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. En timme i stan för att se en favorit artist var jag nog värd medans familjen sov. Så jag fixar mig på en kvart. Tar på mig vårjackan (bilen är ju varm) och känner mig super glad.

Kvällen slutade dock allting annat än bra. Syrrans kille jobbar på den krogen så in kom vi och allt dit gick lungt. Vi parkerade bilen i ett P-hus, skitdyrt! men jag drog mitt kort för det var kvällen faktiskt värd. Började dansa och Invänta artisten. En timme gick, sen rullade klockan ännu mer och förseningar kan ju hända men vi började känna oss trötta och när man vet att man ska upp tidigt så börjar man känna en press på att man ska hinna få sömn för att känna sig pigg och alärt. Aja efter ett tag kände vi att ”nee vi får skippa det här och gå till bilen”. Vi hämtar ut jackorna och då kommer artisten. Woho, hann nog höra ett ord eller två?

Gick ut i kylan och tog oss till P-huset som var låst ”Tryck in koden som står på biljetten!”. Vilken jävla biljett? Den jag la i bilen? Dom måste skämta. Samtidigt som man står och huttrar börjar man hets ringa Q-park för att lösa situationen. ”Det står en knapp för samtal tryck på den!” ”Men det finns ingen sån knapp!” ”Ne då är det inte våran parkering, testa andra ingången!”. Så vi promenerar till andra ingången som var låst, där det visa sig vara stockholms parkering och att dom stängde klockan ett. GREAT! Mammas bil fast i ett garage i stan där jag får betala timvis för en svindyr parkering. Vi tre blev så glada att vi inte visste vart vi skulle ta vägen.

Men alla problem går alltid att lösa. Kvällen blev kanske inte som planerat och att komma hem halv fyra var inte så skoj. Men jag får se det positiva. Jag fick iallafall dansa av mig.