Att vara mamma är mycket roligare- och svårare än vad jag trodde.
Jag har ofta haft rätt bra med skinn på näsan, inte brytt mig vad folk sagt och inte varit sen med att ryta ifrån. Men när folk påpekar saker kring Eira eller mitt föräldrarskap, ja då är det som en stor klump av dåligt samvete samlas i min kropp.
Herregud vad många fel man kan göra. Man ska inte lämna på förskolan innan tre, det behöver barnen inte. Man ska inte låta barnen sitta med vagnen ifrån sig själva, då får dom för mycket intryck. Man ska inte ge för mycket salt, socker, och inte ris heller för den delen då får barnen cancer. Va läser du inte för barnet? Då kommer hon inte kunna prata förrän hon är 35. Du vet väll att det aaaaabsolut bästa för barnet är att kladda med maten? Nej men låt inte barnet kladda, hon ska lära sig i tid att äta med bestick. Va väger hon 10kg?? det vägde min vid 1 år. MEN HERREGUD du låter hon inte kolla på tv hoppas jag? sover hon inte i egen säng ännu….Det blir svårare ju längre man väntar. Sover hon i egen säng? Samsovning är det ABSOLUT bästa. Annars kommer barnet bli otryggt och sen inte klara av skolan, inte få några vänner och hamna utanför samhället och till slut börja knarka.
Typ så. Ärlig talat…Jag vet inte om jag gör rätt. När vet man det? Jag hoppas bara att jag uppfostrar Eira till en stark och snäll tjej. Som känner sig älskad. Jag vet inte alls om alla saker jag gör är rätt, men jag försöker att göra mitt bästa. Följer min magkänsla. Vi prövar oss fram hela tiden. Jag skulle ALDRIG döma någon annan mamma, hur skulle jag kunna göra det när jag vet att den mamma antagligen känner som mig?
Eller är det så, att det bara är jag som ibland känner mig lite vilsen, som inte alls vet om jag gör rätt alla gånger. Kan det vara så att alla andra mammor är perfekta? Att dom alla gånger gör rätt?
Ibland vill jag bara stänga ner bloggen, och alla andra sociala medier. Utan tvekan är det svårare att vara mamma idag tack vare detta.
Okej det var mina torsdagstankar. Nu ska jag fortsätta vara en sämre mamma. MVH deppig mamma som hoppades slippa högstadiefasoner i vuxenålder.
