Här om dagen på stranden i Port de Soller hände en liten olycka. En olycka som jag tror alla småbarnsföräldrar varit med om ett par gånger.  Och det är väl em sån typ av olycka som vi även fasar för när barnet inte är riktigt torr än. Morris gör nummer i badbyxan. Ståendes på strandpromenaden utan en toalett tillhands i närheten.

Paniken i oss ökar fort och snabbt som satan roffar kag och Niklas åt oss våtsetvetter, nya badbyxor,  handduk och springer upp för att ” ta hand om situstionen”. Till saken hör att precis där han står är en restaurang och självklart sittee det ett sällskap som  blir vittnen till det hela.

När vi kommer fram till Morris blir han sur och stressad eftersom vi stör honom. Så han skriker och försöker springa undan. Då lämnar han spår efter sig på asfalten. ……

Jag får tag i honom medan Niklas får äran att plocka upp efter vår son. Som publik har han det där sällskapet på restaurangen.  Det är två medelålderspar som uppenbarligen glömt bort ”hur det var med små barn” för de börjat genast muttra, peka och kommentera (på engelska) vad vår don precis gjort.  Tydligen var detta det mest äckliga och hemska de sett på länge. Niklas blir såklart skitsur men väljer att inte bry sig utan städa bort det vi skitat ner på marken.

Själv står jag borta vid utomhusduschen med Morris och tvättar bort allt på honom. Tack och lov har jag en brittisk mamma som hjälper mig med duschen.  Hon skrattade gott och meddelade att de hade haft samma problem dagen innan! Tack och lov.

Men det där sura arga sällskapet som pekade och äcklade sig har jag inte gott att säga om. Vilka idioter. Snacka om att inte visa förståelse för en situation som vi inte kan styra över. En situation som vi alla säkerligen varit med om med våra barn. Ett barn som bara är 3 år gammal. Det var som om vårt barn var en hund och vi lät honom bajsa ute på gatan utan att plocka upp det.

Nej, mer förstående och hjälpsamma medmänniskor vill jag ha!!

Obs! Männen i bakgrunden på bilden ovan har ingenting med inlägget att göra.