Så idag när det kändes som elstötar i huvudet och vetskapen om att det bara skulle bli värre tvingade Nicke in mig till sjukan i Surat Thani för att försöka hitta medicinen innan hela semestern blir förstörd!

  
Trots att jag förklarade att jag bara vill hitta min medicin tog de blodtryck och stoppade in en temp i munnen, tog vikt och längd mm innan jag träffade doktorn.  

-”how old are you?”

-”twenty….hmm thirty…nine…”

Inte lätt att veta hur gammal man är! Hahaha!

Tillslut lyckades de få fram kapslar på 37,5 mg och fyra om dagen skulle bli skitdyrt så jag halverade dosen och tänker trappa ner lite själv. Har man tabbat sig så mycket kan man ju inte göra annat än att straffa sig lite iaf!

Imorrn blir det lite kvällsmarknad på byn!

Barnen mår bra, lite härligt rosa sådär så skugga, läxläsning och resorb på schemat för morgondagen!

Puss och kram från oss!