Äntligen hemma! 

 Precis när vi skulle åka fick Meja värsta smärtattacken i huvudet och vi blev tvungna att vända tillbaka till avdelningen för att få med oss starkare smärtlindring… Nu hoppas jag vi klarar oss och att hon dricker och äter ordentligt så vi inte behöver mer sjukhusvård!

Onkologen har denna sväng inte rondat oss alls, även om jag påpekat det några gånger har ingen dykt upp utan det var infektionsläkarna som tog hand om meja. Jag vet inte om det är nya rutiner eller om onkologerna var för upptagna.

Idag fick jag dock nog och krävde att få prata med en onkolog innan vi skulle åka hem dom förhoppningsvis kunde svara bättre på mina frågor. De hade dessvärre många allvarligt sjuka så vi pratades vid under eftermiddagen på telefon istället…

Och nu är jag mer förvirrad än innan!

Alla säger olika saker! Infektionsläkarna säger att hennes första symtom berodde på sepsis och nu efteråt troligtvis biverkningar av lumbalpunktionen. Onkologen hävdar att man inte kan härleda hennes kraftiga symtom till de bakterier som hittats. Och att det inte ens med säkerhet kan sägas att hon hade sepsis då det bara växte bakterier i en av två flaskor? (Vilket ingen sagt till mig!).

Infektionsläkarna säger att man troligtvis kommer få operera bort porten pga att KNS-bakterier kapslar in sig vid plasten. Onkologen tror inte ens att det finns KNS i porten då inte tillräcklig antibiotika satts in för att försöka ”rena” porten. Infektion satte 10 dagars antibiotika och det behövs minst 14 dar samt saltsyrabehandling om det ska gå att rädda porten… Så onkologen tror inte ens att infektion tror på sepsis… Hennes symtom är helt enkelt oförklarliga!

Men hon har svarat på antibiotikan och därför fick hon åka hem?!

Med smärta som inte hjälps av alvedon på dropp. Utan att de kollat om hon dricker och äter av sig själv.

Antagligen är det så pass högt tryck på sjukhuset att platserna behövs till mer akut sjuka.

Men det är oerhört frustrerande när alla läkare säger olika. Gissar olika. Hävdar olika. Att de inte bara kan vara ärliga med att de inte vet.

Varför kollar man inte vidare? Jag blir galen av att inte veta vad som felas henne!

Jag blir galen av att behöva oroa mig för att de missar återfall och att tiden rinner iväg…