Det är inte någon hemlighet att vi under en ganska lång tid har längtat efter ett syskon till vår dotter men på grund av rådande omständigheter har det inte blivit av…

Så tänkte/hoppades jag då (för 4-5 år sedan).

Jag trodde länge att den här förlossningsskadan var något som skulle ordnas/lagas förhållandevis snabbt och aldrig hade jag kunnat tro att jag fem år efter förlossningen fortfarande skulle ha stora problem, vara stomiopererad och (trots en avlastad tarm) inte i närheten av en lösning.

Jag bestämde för länge sedan att med nästa barn ska det inte bli tal om några akuta operationer eller sjukhusbesök där jag hastigt och lustigt måste lämna bort mitt spädbarn, det ska bara inte bli så en gång till MEN… Nu har jag kommit till insikt att om vi ska vänta till den dagen jag är ”frisk” så kanske vi måste vänta för evigt och därför har jag fått tänka om.

Så tänker jag nu. 

Viljan att berika livet och vår familj med ett till barn är större än rädslan att behöva genomgå den fysiskt och psykiskt krävande resan en gång till. Jag vet att vi klarar även oförutsedda händelser som rör min hälsa och dessutom skulle vi vara bättre förberedda på vad som kan komma att hända. Det vackraste vi kan ge vår dotter är ett syskon.

Selma med sin lilla kusin❤️

Inför en eventuell graviditet har jag bestämt mig för att ha allting ”klart” med vården. Jag ska prata med MVC om mina möjligheter.

Innan en eventuell graviditet.

Jag vill innan en graviditet gärna träffa specialistmödravården och prata med någon som kan informera mig om hur jag kommer att tas om hand, jag vill förbereda mig och planera så bra som möjligt så att det inte finns några frågetecken. Jag vill se till att få reda på exakt hur en graviditet och förlossning (nu menar jag självklart inte vaginal förlossning utan snitt) skulle gå till med tanke på t ex stomin. Jag behöver information om vad som händer om min hälsa plötsligt förändras/försämras under en graviditet, hur fostret kan påverkas om jag eventuellt måste opereras akut under pågående graviditet mm. Hur de tänker runt det faktum att det vore katastrof om förlossningen satte igång och hur man på bästa sätt förebygger att detta sker.

Även om en graviditet fortfarande ligger långt fram i tiden så vill jag veta om jag har mycket att jobba med för att få den behandling jag vill och behöver eller om jag redan nu är berättigad till all trygghet utan att behöva kämpa för min sak.

Har du haft kontakt med specmödra? Berätta gärna om dina upplevelser ❤️