EN LITEN SVÄNG TILL AKUTEN ? JA VARFÖR INTE

Haha ja alltså herregud hörrni! Sorry för att det inte varit uppdatering på en hel vecka men jag har ju en jävligt bra anledning och det är att jag legat på sjukhus i snart en veckas tid. Det började bara som lite ont i halsen alltså inte ens feber eller förkylning utan det var bara halsen som krånglade lite och sen försvann den helt men det total ignorerade jag också då jag var bjuden på då mycket middagar och festligheter och i fredags beslöt jag mig faktiskt för att vara hemma och sova istället för att springa på krogen men det stoppade mig inte på lördagen så när jag vaknade på söndagen kände jag mig lite hängig utöver baksmällan men tänkte inte mer på det men när jag låg helt utbränd på måndagen med kramper och feber så visste jag att något inte stämde. Jag sov i princip bort hela måndagen men när tisdagen kom och andningsbesvären blev mer påtagliga fick jag en utskällning av min vän genom telefon när jag knappt kunde svara honom för att jag var helt borta ja då var det bara att ringa en ambulans och åka in…Åter igen skyhög feber (40 grader) och en påtaglig infektion i kroppen och först trodde dom att jag åkt på influensan vilket jag också gjorde först och sånt skit går ju över så därför ville jag inte åka in först men tjena så fel man kan ha när jag åkte ner till röntgen där det visade sig att jag har dubbelsidig lunginflammation och en allvarlig sådan så det var bara in med antibiotika, smärtlindring och lägga mig på infektionsavdelningen. Jag kan säga såhär att jag tar hellre njurbäckeninflammation alla dagar i veckan istället för den här skiten för att inte kunna andas är det läskigaste jag varit med om. Idag har jag dock fått komma hem efter 5 dagars helvete på Karolinska (bara där är helt sjukt att jag trodde i ett helt dygn att jag var på St Görans då jag tillhör det sjukhuset men nej ett dygn tog det innan någon informera mig att jag var på KS) men nu är jag äntligen hemma men dom säger att pga att min inflammation var så svår så kommer jag inte att bli återställd på flera veckor/månader så tack för den universum, tack som fan men vad som inte dödar en gör en bara starkare och jag är så tacksam över alla mina älskade vänner (speciellt wifey 1 och wifey 2) som ställer upp och jag har nog aldrig fått så många middags inbjudningar där alla vill laga god mat åt lilla mig då alla vet att sjukhusmat är ingen…höjdare, haha så detta ska vi nog ta oss igenom ska ni se men jag är iallafall hemma men med tanke på att jag fortfarande är jätte sjuk så kanske det inte är super bra uppdatering mellan inläggen men det kommer ska ni se <3