Hej! Just nu är jag i stort behov av dina tips och ord. Okej let’s go försöker förklara min situation. Jag är en tjej som känner allt eller inget, aldrig mitt emellan. Jag faller hårt eller inte alls. Hur som helst det finns en kille jag känt i princip hela mitt liv, men vi kom varandra nära för cirka 1 år sen. Jag har ALLTID sagt att jag aldrig någonsin skulle kunna vara med en kille som har tjej, jag har ALLTID dömt dessa tjejer som varit med killar som har tjej. Alltid tyckt att det är det fittigaste man kan göra, och tycker fortfarande. MEN allt ändrades för ungefär ett halvår sen. Denna kille och jag var ute och festade, och allt eskalerade och blev bara mer och mer. Vi båda var väldigt berusade (inget jag skyller på) men det hjälper till att ge mod till att göra något man inte skulle våga göra annars. Det slutade med att vi sov tillsammans, vi låg INTE med varandra men gjorde annat.

Dagarna efter hade jag världens ångest över detta och förstod inte hur jag hade kunnat göra detta. Vi träffades inte mer men vi höll kontakten efter det men jag gjorde det klart att vi endast var vänner. Men efter några veckor så kände jag någonting helt annat, jag började bry mig om honom och nu började känslor växa men jag höll det för mig själv. Denna kille är så fin och så underbar när han väl vill, men han kan också vara riktigt fucked up, suttit inne ett par gånger osv. Och det är något med mig att falla för just såna här typer, douchbags. För ett par månader sen började vi prata lur VARJE dag, jag bestämde mig för att berätta hur jag kände och han sa att han kände exakt samma som mig. Han ville göra slut med sin tjej men kände att det var svårt att ta ett sånt stort beslut osv förens han var säker på mig, jag sa till honom att jag älskar honom men vill inte vara med honom pågrund av att jag innerst inne vet att han kommer såra mig. Han sa såååå mycket saker. Efter ett tag sen bestämde vi oss för att ses igen och det slutade i kaos, tårar, käftsmäll och inte ens ett hejdå irl utan på sms.

Nu har det gått 1,5 vecka sen det hände och vi har inte pratat ett ord med varandra sen dess. Jag är 20år och har varit kär EN gång, och det tog mig 3år att komma över den killen. Jag är inte den som blir kär trodde jag, tills denna kille kom. Min hjärna vet hur jävla fel detta är, men mitt hjärta skriker efter honom. Jag har fått en helt annan syn på det här med tjejer som är med en kille som är upptagen, jag tycker fortfarande det är något av det fittigaste man kan göra, egoistiskt och helt jävla cp stört men jag förstår verkligen att kärleken gör dig blind, jag förstår att man inte kan styra sina känslor. Jag kommer inte döma dom som gör dessa misstag längre, jag kommer inte tycka att det är okej men jag kommer inte döma. Hur som helst.. HUR ska jag komma över detta?.. jag dör verkligen i denna saknad. Vi har bråkat många gånger och gått tillbaka till varandra, men jag vet att denna gång var det verkligen slutet. Jag vet det, men jag vet att innerst inne så hoppas jag fortfarande att han ska komma tillbaka..