Välkommen semestern! 

Nu tar jag lite sommarlov med barnen! (Även fast det är fullt med fotboll, läkarbesök, födelsedagar och andra bokade mindre kul grejer).

Däremellan hoppas jag på sånt här mys (och väder!) som var i helgen! ❤️

Hej, mitt sommarlov!


Avslutning i Hölö kyrka 2017

Tack alla fina lärare för i år! <3 Så glada att ni orkar med ert jobb och tar hand om våra barn! 🙂

Saknade så mycket en avtackning av alla fantastiska lärare som slutar och då framförallt Anna-Lena som borde fått en enorm applåd av hela den fullsatta kyrkan! <3

Vår fantastiska fd granne Jossan gjorde min dag där inne, grym sångröst som jag älskar! <3 Emsan som fick ta emot en gåva som en i biblioteksrådet! <3 Och grymma Josef i Melvins klass som körde Michael Jackson-solo, riktigt duktig! Meja & Emmi sjöng med sina klasser och Melvin spelade triangel, hahaha! Sjuorna gjorde nada, tyvärr.

Däremot hade det ju räckt att höra alla talen en gång istället för tre… hihihi

Gråtfärdig av alla fina barn med sommarspring i benen, niorna som dansade ut och nu, äntligen är det sommarlov! 🙂

FullSizeRender DSC06071 DSC06075 DSC06080 DSC06111 DSC06114 DSC06119 DSC06126 DSC06129 DSC06153 DSC06173 DSC06171 DSC06177 DSC06186 DSC06188 DSC06192 IMG_3503 IMG_3504 IMG_3510

 

 

Läkarsvar.

Ja, eller ickesvar. 😉 Mios rygg verkar vara ryggskott, iaf inget akut. CRP under 5 och då inga strålningar ner i ben.

Så vid 06.30 kom vi hem i söndags och jag fick äntligen sova! 

Han har fortfarande ont men klarar ändå av att lira fotboll så det är svårt att veta… igår ringde han mig och berättade att det gjorde ont ner i höger ben som ”nåt som drar”.  Vi får väl gå via VC om det inte blir bättre… han kanske behöver sjukgymnastik vad vet jag. Han har ju växt sjukt mycket! 180 cm lång vid 14 års ålder! Inte mycket av mina pygmégener där inte! 😉

Men det kändes skönt för både mig och honom att utesluta ”nåt farligt”. 

Gällande Emmi som idag gjorde ultraljud på magen är det mer eller mindre konstaterat IBS med förstoppningsproblematik. 🙁 Dvs inget farligt och knappt nåt att göra åt. Hon får snart börja med FODMAP som en annan. Skackarn! ❤️

Familjen mag- och ryggproblem! 😉


Och Mejsan blev såklart kallad till sin MR-kontroll av neuroblastom just den enda veckan vi är bortresta i sommar. Så typiskt! Det är så ont om tider att jag verkligen hoppas de hittar någon annan inom tidsramen. 

Thats all for now folks! 

Avslutning imorrn! :)

Och en heldags-sittning i kyrkan… låg-, mellan- och högstadie i år och nästa… puh! 

Men nu är lärarnas presenter inslagna, avslutningskläder framlagda och alla härligt spända inför morgondagen! ❤️

Och Mejas texter på paketen är det finaste av alla gåvor! Den ungen har ett hjärta av guld och skriver helt spontant vad hon känner och tänker (medan vissa knappt vill skriva sitt eget namn ;)).

Akuten på NKS då rå…

Får uppleva den som en ”vanlig” människa istället för VIP ;). Ja, är det inte den ena så är det den andra. Eller den tredje eller fjärde! 

Nu är det min älskade, stora, Mio min Mio. Han har så ont i ryggen att han inte kan räta ut den och sträcka på sig, utan han går som en kutryggig skruttis. Trodde det var muskulärt och masserade med heat-lotion men han är svullen kring en ryggkota där det gör superont… och han har inte ramlat eller gjort illa sig (det gjorde ont redan innan hans fotbollsmatch). 

Så nu sitter vi med 2 gram alvedon senare och väntar och väntar. Kommer att ta många långa timmar. 🙁

(Och igår ramlade Melvin superhårt mot en stol och har ev spräckt ett revben! Förresten ska vi med Emmi på ultraljud av buken på tisdag… Vi verkar gilla sjukhus… ;))

Meja kramade om storebrorsan och önskade lycka till och sa; ”nu förstår jag hur ni känner er när jag åker iväg”. ❤️


Mejas reaktion

Utan att förringa det tunga beskedet om återfall.

Men mitt hjärta brast ännu lite mer när Mejas reaktion  på vännens återfall var;

”Stackars M, men, mamma, skönt ändå att veta vad det är och kunna ge rätt mediciner.” ❤️

Nu förstår ju inte Meja riktigt allvaret med återfall i neuroblastom och jag hoppas hon inte någonsin behöver förstå det heller. Men det gör ont att ingen kan hjälpa Meja. På något sätt är det lättare att förstå och gå vidare med en ordentlig diagnos än att falla mellan stolarna och inte få hjälp trots att man är dålig så ofta. Om nu inte alternativet var att åka till Nangijala. För det utfallet önskar man ingen.

Fuck Fuck Fuck cancer!

Idag går tankarna till en av Mejas kompisar från Avd. Q84 och hennes familj. Hon hade samma diagnos som Meja och har nu drabbats av återfall! :(. 

Livet är så skört och så otroligt orättvist!

All styrka till M och hela hennes närhet! Kicka drakens ass! 

Jag hoppas de hittat nya mirakulösa mediciner vid återfall. 

Tappa aldrig hoppet! ❤️

Då har vi tagit tag i det. BUP.

Bearbetning av det som skedde för fyra år sedan och bearbetning av allt som hänt och fortfarande händer sedan dess.

BUP för Meja. För att förhoppningsvis lära sig leva med sina svårigheter och försöka få verktyg till att göra det bästa av situationen.

Första mötet med psykolog och läkare var med både Meja och oss föräldrar. Nästa gång blir det bara vi föräldrar för att se om det finns något de han hjälpa Meja med och hur vi ska lägga upp en plan.

Sen är det knepigt eftersom hon hatar att behöva åka till ALB/NKS. Men Södertälje ville inte ta emot oss i ert första skede tyvärr.

Vi får hoppas att det finns stöd att få som gör det lättare i vardagen och att hon lär sig ”hushålla med sina resurser / spara på energi” så hon inte blir utslagen halva veckor…

Kanske jag kan lära mig nåt på köpet oxå! 😉

En oväntad roadtrip!

En spontantripp med husbilen till Tyskland för att köpa sommarens dryck med våra vänner. Trodde vi!

Glada i hågen fixar vi barnvakt och packar in oss i husbilen och puttrar iväg. 

Vi kommer till Sille krog där vi tankar och sedan inte lyckas starta igen. En mack utan starthjälp, utan nya batterier och många stressade resenärer som inte hade tid att hjälpa oss en fredageftermiddag. Tillslut hjälpte en kille till med startkablar och vi puttrar vidare i tron om att batteriet laddas. 

Nicke blir sedan lite röksugen vid en Rasta-plats och vi tänker testa att stänga av husbilen, mer eller mindre på skämt. Den är sedan tvärdöd! Ingen kräm alls i batteriet. Kl 16.35 en fredag! 

Som på förra macken verkar mackar numer inte vara mer än korv & kaffehak, dvs noll koll på motorer mm. 😉

Vi hittar en trevlig filur som både startar upp oss och guidar oss till bästa bilmecken, autoexperten i Ödeshög!!! Som dessutom skulle jobba på till 19 och lät grindarna vara öppna (dvs vi kunde sitta på en gräsplätt tills hon som ägde vandrarhemmet kom hem från sin semester ;)).

Där tror vi att ett nytt batteri skulle räcka, men tji fick vi! Generatorfel och kabelbrand! Ev kunde delar hittas på skroten under lördagen…

Tänk om bilen dött mitt på E4:an?! Vi hade verkligen skyddsänglarna med oss!

3 min därifrån låg ett mysigt vandrarhem som vi rekommenderar varmt om man som vi hamnar mitt i ”Ödeshögstriangeln”! Vi var nämligen tre bilar där med generatorfel! Hahaha 

Middag på närmsta Kina-krog med rättigheter, där vi var de enda på hela haket! Men gott var det och vi blev inte sjuka! 😉

Vi hade en så himla härlig tripp och hamnade i Ödeshög just den helgen när det händer lite grejer där! Både Ica-dagen med liveband och motorcross-tävling! 

Har nog aldrig skrattat så mycket! 

Tack Ödeshög för en helt otippad ödets nyck! ❤️

Tyskland får vänta en vecka eller två! 😉 

Extra tack till Thomas Johansson, Ödeshögs Bil & Maskin AB och Cissi på Ödeshögs festvåning & vandrarhem! Grym service! 

We’ll be back med en platta öl eller två! 😉


Och måhända blev inte sommarens dryck inhandlad men iallafall helgens! 😉 Tack Systembolaget i Ödeshög, Hahaha!

Faan va bra vi haft det! Och tanken på hur mycket värre det kunde gått… ❤️

Ödet!