Det skulle ha krävts förändring för längesen….

klocka….Det är precis som inom socialtjänsten och de som söker hjälp. En hinner ta sitt liv innan en människa får hjälp. Så börjar det bli nu också. År 2015 sökte 23480 ungdomar asyl, 779 barn beviljades uppehållstillstånd och det innebär att 22701 väntar men resten då? Dom som flyr nu, dom som tog sitt liv, de som planerar nu, kanske dog i natt och dom som väntar eller fått sitt sista avslag och alla de tusentals som gömmer sig och utnyttjas eller missbrukar på ett eller annat sätt på orter och ingen vet vem det är.

Helahälsingaland: http://www.helahalsingland.se/gavleborg/kommentar-darfor-skriver-vi-om-de-afghanska-flyktingarna-och-sjalvmorden

Wake UP!

 

Stötta Söderhamns kvinnliga företagarförening!

Anna Maria Olsson Edholm (Hårcenter) Gustav Bergwaahl (Wella) Mats Edholm (Eat & Meet, Hårcenter, Waynes Cofffe) Madeleine Lithander (The Winery Hotel, MADY) Jenny Olsson (Hårcenter)

Anna Maria Olsson Edholm (Hårcenter) Gustav Bergwaahl (Wella) Mats Edholm (Eat & Meet, Hårcenter, Waynes Cofffe) Madeleine Lithander (The Winery Hotel, MADY) Jenny Olsson (Hårcenter)

Idag läste jag att Anna Maria Olsson Edholm är ny ordförande för kvinnligt företagande i Söderhamn. Alltså, det kan ta mig sjutton inte bli bättre. Anna Maria är en driftig företagsledare och var med och grundade stans bästa hårsalong, Hårcenter frisör och shop som har utvecklats till en enorm kapacitet som bidrar tillväxt, konkurrenskraft på lika villkor och förnyelse i  svenskt näringsliv genom att skapa arbetstillfällen, praktikplatser samt möjligheter att nå sina drömmar med kam och sax i handen.

Söderhamns kvinnliga företagande med drivna och driftiga entreprenörer kan göra affärer med varandra, utbyta erfarenheter och marknadsföra sina företag. Passa på att ta del och hjälp och tillsammans kan ni finna inspiration och glädje genom att lyfta upp stan och allt som händer utanför.

Tjejer och kvinnor rent generellt är inte så bra på att ta kredd, säga till sig själv att ”jag är så bra” eller till varandra. Det här var riktigt bra.  Söderhamns city och orter utanför som Norrala med Ida Frid, Kungsgården, Trönö och Ljusne börjar få en ny anda om vi kan se allt som börjar att hända. Genom SM-veckan var det mycket som förändrades, alla hjälptes åt och gjorde något bra och den andan sitter fortfarande kvar. Håll till godo.

Bor du i Hälsingland och vill gynna Söderhamn, är företagare och inte bli medlem, bli idag eller fundera nån sekund, flyttar du till Söderhamn så tveka inte att gå in som medlem.

Bli medlem Här: http://www.skff.se/formularsida.html

Att visa respekt för tiden!

ClockHäromdagen var det en ungdom som sa till mig att det var 3e gången jag tittade på min telefon. Och det var första gången han såg att jag tittade på mobilen när jag jobbade. Det är inte riktigt sant men det är självklart att jag fokuserar på arbetet före min telefon. Herregud. Något annat skulle vara otänkbart. Jag vill själv ha full fokus så varför inte begära det jag själv önskar? Jag lägger stor vikt över andras beteenden och tar det med mig vid andra tillfällen. Hur gör du själv? Ägna din tid åt det du tycker är värt och visa respekt över tid och träff. Jag går exempelvis inte och träffar någon som bara sitter med sin mobil. Varför skulle det ens vara trevligt? Nu är det dags för lunch.

Pridearbetet är som ett tivoli….

C1….Pridearbetet är som stort nöjesfält med skräckblandadförtjusning. Jag avskyr skräckhuset eller vad det nu heter? Jag har varit in där 1 gång och då drog jag sönder någons skjorta och grät. Då gick jag i årskurs nio.

Det har varit några tuffa dagar men det är i kombination med mitt ordinarie arbete. Ungdomarna ska flytta och ingen tänker på barnets behov i centrum och det ska informeras och det ska bollas som om det vore ett roluettspel. Ungdomar planerar flykt från Sverige och jag har sett hur ungdomar packar och sorterar vad som kan vara rimligt att få plats i en stor ryggsäck. I samband med detta ska arbetet för en Pridevecka knytas ihop.

Jag har delegerat ut men som många kan känna, känner jag, det går fortare att göra det själv än att förklara. Tiden räcker inte till. Vi jobbar 13.00-12.15 eller 11.00-23.00 eller 12-22 beroende på vilken dag det är och ibland jag är så uttömd på kraft att det knappt finns något kvar men det finns. Jag är kvar och jag skulle inte göra något halvdant. Jag blir trött men jag kommer lika fort tillbaks och ser sällan något problem. Vi löser dom.

Nu när Magnus Svensson från Centerpartiet hörde av sig blev jag glad. Alla positiva besked ger hopp och ännu mer kraft vilket också innebär att jag ibland kanske sätter en standard som är over the top? Det är bara ett femårsjubileum i år.

Det har tagit på kraften för att en måste ge så mycket utav sig själv och det blir många gånger personligt. Jag tar själv fram min personliga resa och jag nästan tömmer mig själv på en del möten. Samtidigt gömmer jag mig fortfarande. Det är nu på slutet jag har nämnt att jag jobbar med Pride för ungdomarna när dom har sett och googlat på nätet och sett i tidningen. Ungdomarna är smartare än mig. Jag har även dolt RFSL-loggan på jackan med svart tjep. Förutom nu på slutet. Du kan ju bära en Pridelogga utan att vara något speciellt. Att Prideflaggorna hänger vid Tempo Vågbro har varit en hjälp för mig vilket har inneburit samtal på flera olika vis.

Så en blandning mellan förlust på tombolahjulet och en fartfylld känsla från Eclipse som är en av världens högsta slänggungor är det härligt att få lyfta upp Centerpartiet som huvudsponsor till Söderhamn Pride. Vi är två likheter i olikheter som lyfter integrationspolitiken och HBTQ-frågorna.

Pride är inte bara en fest utan också en tid för reflektion, vi får aldrig ta mänskliga rättigheter för givna.

Pride är inte bara en fest utan också en tid för reflektion, vi får aldrig ta mänskliga rättigheter för givna.

Att som företag bli mer synlig i samhället !

Patrik Nilsson, chef för Analys och opinion på Företagarna samt Eva Cooper, regionchef Företagarna Gävleborg

Patrik Nilsson, chef för Analys och opinion på Företagarna samt Eva Cooper, regionchef Företagarna Gävleborg

Jag jobbar med en stor del kring Söderhamn Pride att inkludera företagare. Det sägs att vi ska göra det vi är bäst på och brinner för. Jag brinner för företagsamhet och andra organisationer inom näringslivet. Det har jag gjort sen jag började bli mer medveten om hur det såg ut i samhället och där vänner blev diskriminerad eller inte våga leva ut på sin arbetsplats. Jag själv inkluderar mig där. Det är inte alltid jag känner att jag passar in eller kan vara mig själv. Det gäller nog alla rent generellt oavsett vad man är. Vet di själv vem du är? Jag vet inte det alla gånger och jag kommer nog från och till vara odefinierbar. Jobbigt? Om du tycker det? Vad tror jag inte tycker?

Nu är det femte året med Söderhamn Pride, den lilla kommunen som breder ut sitt ärbara rykte med celebra evenemang som Ungddoms-SM i friidrott, handikapp SM, SM-veckan, vinterkalaset, Sommartrivsel, återvändardagen, Schools Out och ca 300 föreningar som gör så att staden växer och allt eftersom blir hbt-rörelsen mer synlig i samhället och hbt-gruppen sägs vara en köpstark målgrupp.

Resultatet från denna studie visar att:

  • 2002 uppskattades homosexuellas köpkraft i detaljhandeln till 17 miljarder kronor
  • 2012 uppskattas homosexuellas köpkraft i detaljhandeln till 32,5 miljarder kronor och den totala köpkraften för homosexuella i Sverige beräknas till 98,6 miljarder kronor.
  • 2002 beräknades homosexuellas totala inkomster uppgå till nära 90 miljarder kronor.
  • 2012 beräknas homosexuellas totala inkomster uppgå till 137,3 miljarder kronor. Förändringen i detaljhandeln består av 13 miljarder inflation och 2 miljarder utökad marknad. Förändringen i inkomster består av 35 miljarder inflation och 12 miljarder ökade inkomster.Den andra viktiga trenden, som tidigare inte uppmärksammats är att fler och fler företag väljer att rikta sig till hbt-gruppen genom att sponsra olika evenemang som Pridefestivaler, marknadsföra sig som hbt-vänliga och genom att inkludera hbt-personer i sin reklam. Att företag synliggör sig själva som hbt-vänliga kan ha sin grund i att de ser att hbt-gruppen representerar en viktig köpkraft och att rosa pengar är en potentiell marknadsandel. Det kan även grunda sig i att de vill visa att de är öppna, fördomsfria och moderna företag som är medvetna om vikten av ett bra bemötande av alla kunder oavsett sexuell läggning.  (Källa)

    Nu kommer Patrik Nilsson och Eva Cooper till Söderhamn Pride fredag 2 juni klockan 15.00 på Stadsbiblioteket och föreläser om ”därför vinner alla på HBTQ-medvetna företagare.” Det är ett ypperligt tillfälle att ta del av hur ni som företagare kan arbeta och fundera på i framtiden på vilka möjligheter som finns och vad vi kan göra. Det handlar inte om hur vi enklare bör tjäna pengar utan det handlar om såväl bemötande och agerande till kunder och hela konsumentsamhället.

Jag läser att gode män hoppar av sina uppdrag!

AngelJag läser att gode män hoppar av sina uppdrag då flera kommuner sänker arvodena till gode män som har till uppgift att företräda ensamkommande barn. Jag vet inte hur mycket en gode man får för sitt uppdrag för att komma på besök nån gång i veckan, någon kanske kommer  1 gång i månaden och nån har jag aldrig ens sett. En god man borde få mera ersättning men då bör en också kunna kräva mer avsatt tid till den berörda. En gode man berättar att hon aldrig har mått så dåligt för att *meddela de 13 ensamkommande barn hon är god man till att hon inte kan fortsätta företräda dem.  Om det handlar om pengar så får en godeman mera än vad en ungdom får i månaden. Jag tror inte att en gode man får 720:- eller 740:- att leva på. Allt som har med extra tillbehör som kläder, hygienartiklar, kanske en fika eller två med vänner på sin fritid? Eller får höra att dom måste spara. Jag hoppas de flesta gode män ser sitt uppdrag mera än en peng. Om inte annat kan ni spara så spara så denne gode man kan behålla sina 13 ungdomar.

Tänk om jag skulle agera så. Tänk?

…. Ibland känner jag mig som en dryg säljare. Idag har det varit en bra dag med bra möten inför Pride men ni vet den här känslan då du sitter i ett telefonsamtal och lyssnar på en dryg säljare om varför vi ska använda oss av dennes produkt. Jag kände mig exakt så idag. Jag fick ett bestämt nej . Företaget är redan involverad i så mycket välgörenhet. Jag vet inte om jag ser Pride som en välgörenhet, jag vill inte kalla den stora festivalen för det i alla fall. Vill du?

Jag fortsatte att massproducera det som vi kan erbjuda som ideell-organisation. Det är egentligen väldigt mycket om vi tänker i exponeringens skede vilket också kräver ens tid men med nöje. Samtalet slutade med att vi ändå kanske kommer att komma överens om något.  Jag känner mig bara så nere och besviken på mig själv. Att hela tiden försöka göra det här lilla extra för att nå ut till nya kontakter och lyfta upp mycket mera än vad som egentligen krävs. Idag var det första gången jag grät på väldigt länge över arbetet när jag kom hem. På väldigt länge.

Jag känner mig som en gnällspik flera gånger och nån kanske tror att vi inte är glada för den hjälp vi får. Det är vi. Jag är jätteglad för all hjälp vi kan få. Oerhört. Däremot tycker jag inte om människor som klappar sig på axeln och slår sig på bröstet och storsint säger hur dom stöttar Pridearbetet. Hur? När hen knappt lyfter ett finger eller bara är med när det väl gäller, när allt är klart.

Oftast är det skönt att bara få vräka ur sig, det är som när ni springer 1 mil (hur det nu känns) och du kan gå vidare med något nytt. Det var väldigt längesen jag skrev om att jag var ledsen och det är i sig positivt.

* I dag var det första gången jag grät på väldigt länge över arbetet när jag kom hem. På väldigt länge. Jag får hjälp men ibland går det snabbare om jag gör det själv än att förklara vad som krävs. Allt hänger på mina axlar och allt stöd vi kan få för arbetet med Pride i Söderhamn är guld. Att stora punkter redan är spikad känns som en lättnad men det är fortfarande det här lilla extra jag skulle vilja göra för Pride i Söderhamn. Saken är att vissa saker kan jag bara inte uttrycka mig på för då blir det gnäll. Och jag är glad för att vi kör femte året på rad. För vem trodde lilla Söderhamn kunde få ihop mellan 2500-3000 deltagare i paraden. Det är stort. Jag är stolt. Men det är också tungt. Det är baksidan med att arbeta ideellt för att andra ska känna att dom får ut något av det hela. Man är som en disktrasa mellanvarven. Samtidigt är det lite enklare i år genom att det är sista året och jag slipper känna mig som en tiggare, naken och frustrerad att varje år be om möte efter möte eller påminna. Som ni ser är det en balans som måste hålla fokus. Tack alla som är med längst vägen

I morse till frukost…..

…..Ni vet väl att det är fräschat att sköta bort skalet, även det vita så det blir enkelt att bara slänga i sig en klyfta. Väldigt ambitiöst fick jag höra av en ungdom men inte just det ordet. Det blir inte så många frukostar som detta men många har det blivit. 

Minnet svackar…..

…..Mitt minne svackar och jag minns inte vad jag lägger upp. Det kan hända att det är alldeles för många matbilder jag borde sortera ut och radera? Det var i allafall riktigt fint vänder när jag gick till jobbet och som varade under dagen. I morse var det inte lika om jag säger så. Välkommen säger jag till snön. Igen.